 |
| Kabul, Afghanistan. Foto: Hans Sandberg, 1974. |
Kabul, 3 oktober
1974
Hej,
Här i Kabul går
kvinnor obeslöjade, men många är fortfarande helt dolda av ”purdah” dräkt. Staden
ligger på 2.000 meters höjd, luften är klar och solen skiner. Längs vägen till
Kabul såg vi många nomadbyar med sina svarta filttält. Överallt hjordar av
dromedarer. Nästan hela vägen från Herat över Kandahar till Kabul kör vi genom
öknen. Här och var en oas eller grönska kring någon flodfåra. Vi stannade vi en
stor dromedarhjord om kanske hundra djur. En bit bort några nomadtält. Jag
fotograferade några barn och en bild på en man med geväret mot axeln
tillsammans med två små barn i tältet. Ständigt ser man män och barn komma
ridande på de sega små åsnorna. Mitt i Kabul driver fåraherdar små hjordar
genom trafiken. Unga pojkar och knotiga gubbar drar tunga kärror. Utanför
centralposten är det nära att en dromedar kalv blir påkörd, han rusar förvirrad
ikapp modern. Utanför bussen säljer man äpplen, vindruvor, meloner, rädisor,
bröd och bullar. I vida bomullskläder, trasiga kavajer och turbaner eller
mössor av Karakulskinn.
Trafikkorsning i Kabul. Foto: Hans Sandberg, 1974.
Elisabeth har legat sjuk ett par dagar nu. En influensaartad
förkylning. Hon hade 39 graders feber. Men den har gått ned och nu är hon på
bättringsvägen. Klockan är just nu nio och vi åker länge nedåt efter att ha
varit uppe på kanske 2.500 meters höjd. I Sverige är klockan halv sex nu. Jag
har hållit mig kärnfrisk hela vägen och inte ens haft diarré. Vi kokar allt
vatten och skalar all frukt. Vi gör inte av med mer än 5-10 kr om dagen. Vi
sover i bussarna, så vi har inga hotellkostnader. I Afghanistan kan man bro på
ett bra hotell för fyra kronor för ett dubbelrum. Ett finare hotell kostar sex
kronor för två. Ris och kokta grönsaker kostade 2 kronor i Herat.
Afghanistan är
stort, torrt, bergigt och intressant. Afghanerna är mycket fattiga och ekonomin
har stagnerat under sextio och sjuttiotalet. Kabul och Herat är vackra och
luftiga städer. Herat är en grön oas. Det är snarare en park än en stad. I
Kabul ser man större klasskillnader om man ser till kläder o. dyl. Kabul ligger
omsluten av höga berg som sträcker sig 5.000 meter upp. Breda avenyer, måttlig
trafik och moderna byggnader som dock inte krossat stadens skönhet. I morgon
far vi över Khyber Pass in i Pakistan. Sedan upp i Kashmir, där vi stannar en
vecka vid Srinagar.
Vi körde just
förbi ett par hundra getter och får som gick på vägen. Vi är nu mer än 10.000
km hemifrån. Ändå känns det inte så främmande. Kulturerna är annorlunda här,
men människorna är väldigt lika varandra oavsett de lever i Inverness eller
Sivas, i Stockholm eller Kabul. Det som skiljer afghanerna från iranierna är
att de senare har varit och fortfarande är mer förtryckta än afghanerna, som
levt i ett outvecklat klassamhälle med mindre klasskillnader.
Om det är något
ni vill att jag skall köpa i Indien eller på hemvägen då vi stannar på många
ställen där man kan handla, så skriv till Poste Restante i New Delhi och tala
om det. Jag kommer att köpa en plåtlåda i Indien och ställa på taket. Vi körde
just förbi en kamelkaravan om 15 djur (dromedarer). Allt är bra. Tack
för brevet.
Hans
 |
| På vägen mot Kyber Pass. Floden hade torkat ut, men det kunde inte ha varit så länge sedan den översvämmat vägen och släpat med sig tonvis med rullsten. Foto: Hans Sandberg, 1974. |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar