Obama vann. Han vann trots fyra år av skamlös republikansk obstruktionism, rasism och en bred och systematisk kampanj för att hindra fattiga och etniska minoriteter från att utnyttja sin rätt att rösta. Han vann mot en motståndare som skiftade politik lika lätt som en kameleont skiftar färg och som backades upp av en lika reaktionär som välfinansierad hatkampanj.
Tack gode gud skulle jag sagt om jag varit religiös!
Om Mitt Romney vinner så kommer jag att flytta mitt pensionssparande till Cash Reserves, men jag kommer att vänta ett par veckor eftersom Wall Street förmodligen kommer att hoppa jämfota över att en av deras egna blivit president och att valresultatet bevisat att det fortfarande går att köpa ett val. Men när segeryran väl lagt sig kommer investerarna att börja fundera på vad som ska hända när det står klart att det inte längre går att undvika den finansiella krasch (the fiscal cliff) som väntar i början av 2013. Demokraterna kommer inte ha något som helst intresse av att böja sig när Romney och Ryan försöker tvinga igenom ännu en omgång skattesänkingar för de riktigt rika och samtidigt skärpa beskattningen av medelklassen och avveckla det socialförsäkringssystem som FDR lade grunden till efter den förra stora kraschen. Utan demokraternas stöd kommer Bush-regeringens oansvariga skattesäkningar för de rika automatiskt avvecklas, samtidigt som Pentagon kommer att få se sin budget kraftigt beskuren. Dessutom kommer medelklassen att få se sina skatter höja, vilket inte är så bra för den ekonomiska tillväxten. Och en president Romney kommer att sända chockvågor världen runt, skärpa den politiska osäkerheten våldsamt i Mellanöstern och inbjuda Kina till att testa Romney:s nerver genom att skärpa rivaliteten med Japan om öarna i Sydkinesiska sjön. Nordkoreas militärer kommer att ha utmärkta argument för att blockera den unge ledaren Kim Jong-uns försökt till reformer. En seger for Romney betyder växande orättvisor på hemmaplan, reaktionära attacker mot kvinnor och minoriteter, samt stor oro i världen. Och Romneys gamle polare Benjamin Netanyahu kommer att få ångra sin vettlösa inblandning i amerikansk inrikespolitik. Ayatollorna i Iran kommer att välkomna den nya Romney-regimen eftersom Amerika nu åter ser ut precis som de utmålat landet för sin befolkning. Och Al Qaida kommer att slipa knivarna för att dra fördel av en ny vända av neokonservativ utrikespolitik.
Vi får hoppas att det inte blir så att det moraliskt bankrutta paret Romney-Ryan vinner.
Skandal på demokraternas konvent.
Igår var vi saliga över en rad mycket starka tal och Michelle Obama's fantastiska avrundning på kvällen.
Men idag tvingas vi vittna om det pinsamma ögonblick då "Gud" kuppades in i plattformen och det gjorde även ett bisarrt "erkännande av Jerusalem" som Israels huvudstad.
Det var röstfiske av skamligaste sort. (Det faktum att Gud och erkännandet av ockupationen funnits med i tidigare plattformar är ingen ursäkt.)
Tre gånger fick konventets ordförande och Los Angeles borgmästare Villaraigosa ställa frågan om delegaterna ville ställa sig bakom förslaget. På många lät det som att nejrösterna dominerade, men tredje gången var det kanske lika. Fast omröstningen krävde 2/3 majoritet för att gå igenom. En kvinnlig politruk ställde sig bredvid borgmästaren som då lydigt förklarade att förslaget antagits med kvalificerad majoritet. Det är pinsamt så det förslår och republikanerna har redan börjat använda fadäsen i sin propaganda.
