torsdag, november 04, 2010

Hur stor var "högervågen" i mellanvalet 2010?

I USA röstar färre i mellanvalen än i presidentvalen. Det verkar inte som att det finns siffror än för hur många som röstade i det nyss genomförda valet, men vi kan utgå ifrån att röstdeltagandet var dåligt bland unga, minoriteter och många desillussionerade Obama-supporters. Äldre, vita och konservativa tenderar däremot att rösta i högre utsträckning. Låt oss gissa att 50 procent av de röstberättigade röstade i valet och att hälften av dem röstade för republikanska kandidater eller Tea Party kandidater. Det betyder att "högervågen" omfattade maximalt 25 procent av de röstberättigade.

onsdag, november 03, 2010

Obamas dilemma inför 2012 och republikanernas

Obama måste nu bestämma sig för om han ska slåss eller fortsätta vara snäll. Republikanerna måste nu börja ta ansvar, vilket kommer att skapa konflikter med Tea Party-rörelsen och den mer extrema falangen av Republikanska partiet. Det är ingen dålig spelöppning för Obama II, men knäckfrågan blir ekonomin och krigen och risken är stor att den ekonomiska utvecklingen blir svag och arbetslösheten fortsatt hög. En politisk pattställning i kongressen kan då blockera de federala initiativ som behövs för att skapa nya jobb, vilket kan undergräva Obamas möjligheter att vinna 2012. Om republikanerna går ut för hårt och extremt kan de hjälpa Obama inför 2012, men om de tar sitt ansvar får de problem med sina nya gräsrötter.

Hans Sandberg

tisdag, november 02, 2010

Teaparty-populismen reflekterar maktens impotens

Obama i New York sommaren 2008. Foto: Hans Sandberg
Det farliga med Teaparty-populismen är att den reflekterar maktens impotens.
President Barack Obama fokuserade sig på att stoppa den ekonomiska kollapsen och att refomera ett sjukförsäkringssystem som underminerar landets moral och konkurrenskraft.

Hans största misstag var att sätta finansexperterna i centrum för krishanteringen, vilket i allmänhetens ögon var som att låta pyromanerna ta över brandkåren. Han borde tagit en mycket hårdare och machiavelliansk hållning mot Wall Street, vilket skulle kunnat fånga in ilskan i bygderna samtidigt som den skulle gett honom svängrum för att driva igenom ett större stimulanspaket. I sitt försök att vara balanserad, snäll och moderat kom han att uppfattas som svag, vilket republikanerna instinktivt kände och reagerade på med en lika stenhård som ansvarslös hållning. Deras grundläggande strategi var att ju värre det går för amerika, desto större chanser för ett demokratiskt nederlag. Och de hade rätt, men till priset av miljontals arbetslösa, en desperat medelklass och ett politiskt system på gränsen till kollaps.

Hans Sandberg 

måndag, november 01, 2010

Bra artikel i DN om Jon Stewarts "Daily Show"

Anders Carlsson har skrivit en utmärkt artikel som ger bakgrunden till Jon Stewarts "Daily Show", vilket ger perspektiv på lördagens stora tillställning i Washington, D.C.

Jon Stewarts skämt tas på största allvar

torsdag, oktober 28, 2010

Kinas nya superdator brädar USAs värsting

New York Times rapporterar att ett kinesiskt forskningscentrum byggt en superdator - Tianhe-1A - som är 1,4 gånger ”snabbare” (eller mer kraftfull borde man nog säga eftersom det förefaller att vara en massivt parallell superdator där de enskilda mikroprocessorerna inte är särskilt snabba) än USAs ”snabbaste” superdator.

Det är en viktig PR-seger för Kinas tekniker, datadesigners och programmerare, men en seger som snabbt kan överträffas om det bara finns någon institution i Japan eller USA som vill packa samman ännu fler processorer i ett system.

Kinas nya superdator är onekligen ett långt steg från det som 1985 var Kinas första och kraftfullaste superdator: System 757 (namnet hänför till juli 1975).

Professor Wu Jikang visade mig stolt denna dator under mitt besök på ICT i Beijing i april 1985. Den hade 4 megabyte internminne och klarade 10 MIPS (miljoner instruktioner per sekund) vilket jag misstänker att många mobiltelefoner klarar idag. Du kan läsa mer om Kinas gryende datavärld i min reportagebok Möten med Kinas datarevolutionärer.

Hans Sandberg

Här är en länk till artikeln i New York Times:
China Wrests Supercomputer Title From U.S.

Uppdatering 28 oktober:
Jack Dongarra, professor vid University of Tennessee:s Department of Electrical Engineering and Computer Science, intervjuas i CNET News:
Is China a supercomputer threat?

måndag, oktober 18, 2010

Hericsson Mobile lånar Ericssons namn och logga med ett litet tillägg

Ett kinesiskt företag har helt ogenerat lånat Ericssons namn och logga, fast med ett litet tillägg - bokstaven h.  Hericsson Mobile Technology hävdar på sin webbsajt att det är “en av de ledande tillverkarna av mobiltelefoner i Shenzhen, China…” och att de distribuerar sina telefoner i Nord- och SydAmerika, Europa, Mellanöstern, Asien och Australien. “Denna sajt har inga relationer till Ericsson,” säger Kathy Egan, vice president, externa kommunikationer vid Ericsson North America efter att vi berättat om Hericsson.



“Hericsson” skriver på sin webbsajt att företaget “is specializing in designing and manufacturing of quad-band dual SIM dual standby TV mobile phones , also 3G, Smart Phones with WIFI and GPS, dual mode GSM/CDMA mobile phones and Windows Mobile 6.5, also with Google Android. Since established in 2005, we have been always devoting to keep pace with first-class technology and management of the world. Currently, we have several international advanced production lines.”

Vi har försökt ringa företaget, men hittills inte fått något svar. Det hävdar på sin webbsajt på knagglig engelska att det har “high-tech manufactur park base in LongGang district,We have up to 1,000 employees”, och att företaget har en forskningsgrupp på över 20 ingenjörer. Det hävdar också att de “keep close cooperation with world famous telecom company and IC developing companies,RF and software for all our products are from Gualcomm, marvle, MTK,Infineon and Spreadtrum.” (Det är svårt att veta om de syftar på Qualcomm, eller Gualcomm, som förefaller vara en programutvecklare. Spredtrum Communications är enligt dess sajt ett Shanghai-baserat företag inom RF-teknik.)

Vad ska man tro om Hericsson? Ja, det är svårt att veta, men det förefaller otroligt att det skulle vara en “ledande tillverkare av mobiltelefoner…”  Det kan röra sig om ett nystartat företag som helt enkelt lånat Ericssons namn och logga för att få konsumenter att tro att de köper en Ericsson telefon när de i själva verket köper en Hericsson telefon. Det är inte ovanligt i Kina att företag spelar på befolkningens ovana vid ord med latinsk stavning.
"Våra bolagsjurister och avdelningarna för brand management tittar nu på detta för att avgöra vilka åtgärder vi bör vidta," säger Kathy Egan.

Hans Sandberg

PS. Jag fick tipset om Hericsson från Leif Brisfjord, men det verkar som att bloggaren Wille Wilhelmsson var först med att rapportera om Hericsson på sin blog Mobilfeber.se.
http://feber.se/mobil/art/190181/hericsson_iphone/

söndag, oktober 10, 2010

Den dolda skyskrapan - Empire State Building

Manhattan har många skyskrapor, men de är för det mesta dolda. Man ser dem bäst från toppen av ett högt hus, från en båt, Brooklyn eller Hoboken, NJ. Men när man går omkring nere på gatan försvinner de... nästan. Här är några bilder från Manhattan 7 oktober.








onsdag, september 29, 2010

Surprise, surprise: Amerikaner föredrar svenska proportioner på jämlikheten

Man brukar säga att Sverige är det mest amerikaniserade landet i Europa. En ny undersökning från Harvard gör att man frågar sig om det är USA som blivit försvenskat.... När 5 522 amerikaner i 47 delstater tillfrågades om vilken av tre modeller de föredrog resulterade i att 47 procent sa att de föredrog den svenska egendomsfördelningen. 43 procent föredrog en helt jämlik fördelning, medan bara 10 procent föredrog den amerikanska modellen. I valet mellan den svenska modellen och USAs svarade 92 procent att de föredrog den svenska! De som svarade informerades dock inte om att den första och sista modellen var den svenska respektive USAs, utan fick studera cirkeldiagram där egendomsfördelningen markerats med "tårtbitar".

  • I en helt jämlik modell delas ekonomin i fem delar som vardera äger 20 procent av landets rikedomar.
  • I den svenska äger den rikaste femtedelen 36 procent, medan den fattigaste bara äger 11 procent.
  • I USA äger den rikaste femtedelen 84 procent, medan den fattigaste får nöja sig med 0,1 procent.
När folk tillfrågades om hur de trodde att egendomsfördelningen ser ut i USA så trodde de flesta att landets rikedomar var mycket mer jämt fördelade än de verkligen är (59 preocent mot verklighetens 84 procent). Det gällde även republikanerna bland enkätdeltagarna. Så när de valde Sverige som sin modell trodde de förmodligen att de valde USA.

En annan ny forskningsrapport visar att USAs högavlönade tar hand om hälften av landets inkomster och att de rika bara blir rikare, medan resten fått se sina inkomster sjunka under en lång tid.

Hans Sandberg

tisdag, september 21, 2010

Valet i Sverige sett från New Jersey

Jag följer inte svensk politik på nära håll, så jag kan inte uttala mig med någon större säkerhet om valet och massmedias roll för valutgången. Mitt intryck är att världen genomgår ett skov som har mer med Kinas och Indiens uppgång och USAs och Europas nedgång att göra än med massmedia.

USAs Tea Party handlar på ytan om arga vita män och kvinnor som inte litar på en president som är svart och vars far kom från Kenya, men det som verkligen driver delar av medelklassen ut på kanterna är oron för jobben och framtiden. Invandringen finns med i den amerikanska debatten också, men är mer marginell och regionalt begränsad av det enkla skälet att invandrarna är mycket mer integrerade i USA än i Sverige. I USA anklagas invandrarna för att ta jobb, snarare än för att inte jobba.

Det är väldigt stora krafter i rörelse och om vi inte får ett grepp om den kan allt gå överstyr. Det finns en fascistisk potential hos folket som samlas runt the Tea Party, ungefär som i Europa på 1930-talet. Hitler lovade jobb och nationell samling plus att han spelade på judehatet. Tea Party-folket lovar jobb och nationell samling och hårda tag mot muslimerna. Här finns en plattform som bör funka i både USA och Europa om vi inte kan skapa den grundläggande trygghet som jobb, bostad och utbildning innebär.

Men hur fixar vi jobb när Kina och andra tillväxtländer kan konkurrera så mycket effektivare med låga löner, centralstyrning av strategiska variabler som finanspolitik, handelspolitik och valutakurser, samt att de kan favorisera sina egna strategiska företag och köpa eller sno teknologiskt kunnande från andra länder? Kommer våra ikoniska svenska företag finnas kvar i Sverige om 10-15 år, utöver en forskningsgrupp och kanske ett museum?

Storföretagsmodellen räcker inte för att fixa jobben. Jag tror att det som krävs är en global standardisering av arbetstider och grundtryggheten, stärkt facklig organisering (samtidigt som facken måste rensas från korruption), frihandel med starka miljö- och arbetsrättsliga ramar, parallellt med en liberalisering av arbetsmarknaden så att det blir lättare att starta och lägga ned företag. Om Sverige inte längre kan lita på de multinationella jättarna, så måste vi bli smålänningar. Det är väl det Jan Edling är ute efter. Om jag förstår saken rätt så hade den Röd-Gröna Alliansen inget svar på dessa frågor, medan Alliansen faktiskt jobbat för att stärka småföretagandet. Det faktum att sossarna nu ligger på 30 procent är inte Mona Sahlins fel, även om hon så här på långt håll förefaller väldigt blek. Och det faktum att moderaterna nu är lika stora som s beror inte på Fredrik Reinfeldt även om han lyckats ersätta den gamla högerbilden med bilden av en förortspappa. Sveriges konjunkturläge var förstås avgörande för utgången, men alternativet hade nog inte varit en seger för de Röd-Gröna, utan ett läge med tre starka grupper utan någon vinnare. Om arbetslösheten varit högre kanske Sverigedemokraterna fått 10 procent. Då hade vi haft ett mycket större problem.

Frågan om folk är dumma eller oinformerade eller inte är en sidofråga. Det är lätt att bli deppig när man ser hur korkat folk uttalar sig och hur många som lyssnar på Glenn Beck, men jag tror att dumheten är mer eller mindre konstant och inte är det som avgör valet. När det gäller SD, så hamnar de i samma sits som en gång vpk. De kan inte göra annat än att rösta med regeringen, för deras väljare skulle inte förlåta dem om de röstade med socialdemokratin. Om krisen förvärras genom en "double dip" nästa år kan de stärka sig genom demagogi och trots, men om konjunkturen går uppåt blir deras budskap mindre intressant.

Om Sverige blir bättre eller sämre under de närmaste åren har nog mer med bioteknik, grön teknik och kommersialisering av uppfinningar att göra än med det politiska spelet.
När det gäller sysselsättningen så finns det två aspekter. Den ena är konjunkturberoende, medan den andra är strukturell. Bägge har emellertid förvärrats genom att de vuxna i praktiken roffat åt sig jobben och stängt ute ungdomen. Det är svårt att öppna arbetsmarknaden för de unga eftersom folk är skiträdda för konkurrens. De vet hur svårt det är att få ett nytt jobb, så de biter sig fast.

Jag tror att det är dags att tänka om hela arbetsmodellen, eftersom vi idag har ett läge där folk jobbar ihjäl sig för att ha råd att köpa alla de tjänster de behöver för att kunna fortsätta jobba så mycket. Det är kanske mest ett amerikanskt problem, men det finns nog på många håll. 6-timmarsdagen är inte så dum, även om den genomförs genom att lönen anpassas nedåt. Det borde vara lättare att göra i Europa där skatterna är högre och tappet alltså lägre. Men här krävs globalisering. Fast det krävde nästan en revolution för att få igenom 8-timmarsdagen. Någon (sekulär) "revolutionär" rörelse finns inte idag. Risken är att alla börjar slåss mot alla och då går vi mot fascism och krig.

Jag tror att vi behöver gå bortom höger-vänster-skalan. Vi behöver både entreprenörskap, enskilt initiativ och folkhemsanda (ett folkhem som välkomnar och respekterar invandrarna.) Vi behöver också fortsatt globalisering, men en globalisering som tar ansvar för miljön och har sociala normer.

måndag, september 06, 2010

Kommer memristorerna leda till osynliga datorer?

John Markoff skriver i New York Times att forskare vid HP börjat kommersialisera en ny typ av minneskretsar - memristorer - som ska utmana transistorerna, vilka hittills varit den grundläggande byggstenen i våra datorer. Memristorerna kan till att börja med börja ersätta flashminnena, men kan på sikt bli ett alternativ även för mikroprocessorer. Markoff spekulerar i att memristorerna kan få datorerna att försvinna in i vår miljö och bli "osynliga". Han kopplar denna tanke till ett koncept som utvecklades av Mark Weiser på Xerox PARC p 1980-talet.

In the 1980s, another group of Xerox scientists proposed an even more radical idea: the personal computer was destined, like its predecessor the mainframe computer, for obsolescence. They called its successor “ubiquitous computing.” The computer would simply melt away like the Cheshire Cat, and become imbedded in all the objects that make up daily life.

That is coming true: Our pens, pads of paper, cars, indeed virtually everything we use are becoming computer smart. And last week, Mr. Jobs introduced the new versions of already embedded technology, the iPod and Apple TV.

At H.P., the scientist who has led the quest for the new generation of ultrasmall switches, known as memristors, said that their arrival foretells a computing age of discovery that will parallel the productivity increases first brought about by the microprocessor.

“The thing that is happening right now is that we’re drowning in data,” said Stan Williams, director of H.P.’s Information and Quantum Systems Lab. “The amount of data is increasing at an absolutely ferocious pace, and unless we can catch up it will remain useless.”

If he is right, and the memristor makes possible superdense computing memories — one computer chip will hold as much data as an entire disk drive holds today.
Läs mer om Mark Weiser på Wikipedia.

För några av mina artiklar om Mark Weiser och ubiquitous computing, se länkarna nedan:

fredag, juli 09, 2010

Kvinnovåldet förklarat: Sol, semester och supande

Midsommaren var "En svart helg – för kvinnor" rapporterar Aftonbladet 28 juni.

Leif GW Persson kommenterar lakoniskt att det ökade våldet har tre orsaker:

"Fint väder, stort alkoholintag och semester. Särskilt ledigheten är en stor faktor– Folk går varandra på nerverna."
Angela Beusang, ordförande för Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, är inne på samma spår:
"Mäns våld mot kvinnor blir mer synligt på sommaren. Ledighet är också förknippat med höga förväntningar och många kvinnor håller masken under hela sommaren. När semestern är slut kommer de till kvinnojourerna och säger att de inte har haft det så bra."
Är det någon mer än jag som finner dessa förklaringar bisarra? Om kriminologen har rätt så finns det ingenting att göra åt saken, för vädret är som det är och det är lika otänkbart att Sverige ska ransonera spriten som semestern.

Angela Beusang tycks mena att männen alltid är våldsamma, men att ledigheten leder till besvikelser, som i sin tur leder till våld, som dock inte är värre än att kvinnorna väntar med att anmäla saken tills efter semestern.

Allt talar för att det blir fler svarta helger för kvinnor framöver.....

Hans Sandberg

tisdag, juli 06, 2010

Varför inte gratis hotellrum i Visby under Almedalsveckan?

Jag läser i DN att vänsterledaren Lars Ohly dammat av Karl Marx utopiska dröm om "åt var och en efter behov." Ohly vill ha "gratis busstrafik, gratis Gotlandsfärja, gratis tandvård, förbud mot vinster i vården....vi vill ha världens bästa välfärd." Det låter alldeles förträffligt.

Men varför stanna vid sådana halvmesyrer? Varför inte lagstifta om gratis rödvin från Frankrike, gratis öl från Belgien och gratis hotellrum i Visby under Almedalsveckan då behovet ju är som störst? Den nya vänsterregeringen borde lova att omedelbart inleda förhandlingar med respektive givarländer om villkoren för överlämnandet av respektive produkter och tjänster. Och alla gratisleverantörer kommer att garanteras gratis rampljus i svenska massmedier.

Hans Sandberg

torsdag, juli 01, 2010

Gunilla Girardo slutar som president för SACC-USA

Gunilla Girardo, president för SACC-USA, har accepterat ett nytt jobb på managementkonsulten Next Level, som öppnat kontor i House of Sweden i Washington, D.C. Gunilla har lett SACC-USA i nio år och spelat en nyckelroll i uppbygget av det svensk-amerikanska affärsnätverket.

Läs mer på Currents Online.

torsdag, juni 17, 2010

Robert Redford om vårt oljeberoende

Robert Redford jobbade i oljeindustrin som liten. Han förstår den, men han förstår också varför vi måste bryta beroendet till oljan och satsa på alternativ energi. Här är en video från NRDC.

Arrogansen bakom Svanberg's språkliga klavertramp

Svenskar håller hederlighet högt (utom när det gäller självdeklarationen) och det var uppenbart att Carl-Henric Svanberg pratade fritt ur hjärtat utanför Vita Huset efter mötet med President Obama. Men i ett läge som detta kanske det hade varit klokt att ha låtit pressfolket och kanske även bolagsjuristerna förbereda ett uttalande och sedan öva in det på planet till Washington, D.C.

Men som så många andra svenskar trodde Svanberg att det räckte med det han visste och att det var okej att tala fritt från hjärtat. Resultatet blev ett av årets största klavertramp. Mediereaktionen började redan igår med en kort rapport på Huffington Post om "small people" och nu på morgonen talas det om Svanbergs "small people" på alla TV-stationer och nere runt Mexikanska Golfen finns det folk som inte fattar att det var ett misstag. "Kalla oss gärna dvärgar, men skicka en riktig check" var det nån som sa i en rapport. Google listar 57.700 träffar vid en sökning efter "Svanberg +BP +'small people'" denna morgon.

Svanberg verkar ha gjort bra ifrån sig i mötet med Barack Obama och att BP säger sig vilja göra rätt för sig efter att så mycket gått så fel. När det gäller hans språkliga fadäs, så var den försås en olycklig felsägning, men jag undrar om den inte på ett djupare plan reflekterar en arrogans som är besläktad med den tekniska arrogans som fick BP att borra på djupt vatten och prioritera lönsamhet och bonusar över sitt ansvar mot natur och människor. Säkerheten var uppenbarligen inte högsta prioritet.

Om Svanberg verkligen tagit sitt ansvar på fullt allvar skulle han inte varit så oförberedd inför sitt möte med massmedia. Hans attityd måste ha varit att det där fixar jag alltid - no problem! Kanske var det så de tänkte ute på riggen när problemen började torna upp sig. Det fixar sig alltid.

Utom när det går åt helvete.

Hans Sandberg

Carl-Henrik Svanberg Talks About the "Small People"



This Is Not a Land of "Small People," says CNN's Anderson-Cooper.

torsdag, juni 03, 2010

Den moderna galenskapens poesi....

Jag öppnar ett emejl från en affärssajt och får för ett ögonblick för mig att jag sitter och läser poesi, en den moderna galenskapens poesi. ("Dikten" bör helst läsas nerifrån och upp!)

onsdag, maj 26, 2010

Hur mycket frihet blir det kvar när Apple blivit Storebror? Vad kan vi utläsa av iPads slutenhet?

Jag har alltid varit svag för penndatorer, men alla försök att lansera penn- och pekdatorer har hittills misslyckats. Apples iPad ser däremnot ut att lyckas, men den gör det på bekostnad av vår frihet som användare och i strid mot Internets/webbens traditionella öppenhet.

Kommer ni ihåg Apples "storebror"-annons? Tja, idag är det Apple som är storebror - börsvärderingen passerade just Microsofts för första gången - och det som gör investerarna så förtjusta i Apple är inte bara dess eleganta och konsekventa design, utan deras grepp om användarna. Apple är inte Linux och i jämförelse med Apple framstår Microsoft som ett under av öppenhet.

Den som vill läsa en intressant diskussion om Apple, iPad och hotet mot själva grundtanken bakom Internet bör läsa Sue Halperns essä i The New York Review of Books (10 juni 2010).

Hans Sandberg

Det var då det: Apple mot Big Brother:


Och här är Steve Jobs från 1983 förklarande att Apple är sista hoppet i kampen för friheten mot IBM som vill kontrollera allt.....

söndag, maj 09, 2010

22 år senare och samma fråga: Var det datorernas fel att börsen kraschade?

Förra veckans diskussion om huruvida det var en datorglitch eller ej som orsakat det dramatiska börsraset fick mig att gräva upp en artikel jag skrev för 22 år sedan för tidningen Datornytt. Den handlade om Brady-kommisionens rapport om börskraschen i oktober 1987.

Här är min artikel från februari 1988: Berodde kraschen på datorerna?

Och här är några artiklar som diskuterar "maskinernas" roll för kraschen 6 maj.

Surge of Computer Selling After Apparent Glitch Sends Stocks Plunging

Computer Trades Are Focus in Wall Street Plunge

Regulators scour millions of trades for clues to dramatic market plunge

Mean Street: Crash — The Machines Are in Control Now

The Big Short: Inside the Doomsday Machine

Stop the Machines! Save the Dow: Today's Outrage

The Terminator Comes to Wall Street (från våren 2009)

Läs och jämför! 22 år har gått och ändå är det som om vi står och stampar på samma ställe.
 
Hans

torsdag, april 15, 2010

Toppman på Washington Post ny chef för ASNE

Milton Coleman är ny chef för ASNE, de amerikanska nyhetsredaktörernas organisation rapporterar AP. Coleman är nummer två på Washington Post, där han jobbat sedan 1976.
"In remarks to the group's annual conference in Washington, Coleman said he wants ASNE to play a more active role in helping its members cope with the technological changes roiling the industry."
Han talade också om utmaningarna som traditionella medier idag möter:
"There are legal adversaries. There are governmental adversaries. There are ideological adversaries. There are financial and spiritual adversaries," he said. "The road ahead on the business side is treacherous."
Jag intervjuade Milton Coleman för Pressens Tidning (som senare döptes om till Mediavärlden) 1996. Du kan läsa min intervju med Milton Coleman här!

Hans Sandberg

måndag, april 12, 2010

Currents Online - En svensk-amerikansk sajt för affärsnyheter

Om två minuter föds Currents Online, en svensk-amerikansk affärsnyhetssajt. Currents Magazine och Currents Online blir så att säga kusiner. En del av magazinets material kommer att läggas ut på sajten, men sajten kommer löpande att publicera svensk-amerikanska affärsnyheter och spegla SACC-USA:s nätverk av 19 handelskammare i USA. Medan jag skrev detta slog klockan 12:00 vilket betyder att Currents Online nu har fötts! Hjälp oss att välkomna Currents Online. Spread the word!

Hans

fredag, mars 26, 2010

lördag, mars 20, 2010

Varje steg du tar i affären filmas och analyseras...

Det är inte bara svenska hollywoodfruar och muskelknuttar på New Jerseykusten som är med på "Reality TV." Vi är alla med i "verklighetsteve" varje gång vi går och handlar, men det är inte bara för att förhindra snatterier som vi observeras och våra rörelser registreras. Det handlar om forskning, konsumentforskning.

New York Times skriver idag om hur varuhus och kedjor alltmer förlitar sig på TV-övervakning för att analysera kundernas och personalens beteende när de shoppar. Men hur långt får man gå i sin iver att studera marknadens aktörer? "Försvararna av privatlivets helgd är oroade över alla dessa kameror, rörelsedetektorer och andra sensorer som övervakar gångarna i landets affärer." Enligt kritikerna är det bara en tidsfråga innan övervakningstekniken kommer att göra det möjligt att identifiera enskilda konsumenter och spara detaljerad information om deras shoppingvanor.

Läs hela artikeln här.
In Bid to Sway Sales, Cameras Track Shoppers

Artikeln citerar bl a Paco Underhill som är en av pionjärerna när det gäller att studera konsumenternas beteende med hjälp av videokameror. Jag intervjuade honom 1996 för tidningen Köpmannen. Den intervjun kan du hitta här!

Dagens Handel har en artikel om övervakningskamerornas breddade roll.
Kameran gör kundanalysen


Hans Sandberg

söndag, mars 14, 2010

Philip Roth om romanens framtid, eller snarare brist på framtid

Tina Brown intervjuade Philip Roth för The Daily Beast för en tid sedan, vilket var dubbelt intressant eftersom Roth sällan ger intervjuer. Här är ett avsnitt där han talar om romanens framtid, som enligt honom inte hotas av Kindle och iPhone så mycket som av filmen.

Tina Brown Asks Philip Roth About the Future of the Novel from The Daily Beast Video on Vimeo.

Och här är hela intervjun:

Tina Brown Talks with Philip Roth: The Full Interview from The Daily Beast Video on Vimeo.

måndag, mars 08, 2010

En kort reflektion om Oscarsutdelningen

The Hurt Locker: En mycket intressant film, men inte särskilt bra.
Avatar: En mycket bra film, men inte särskilt intressant.

Hans

fredag, februari 12, 2010

Sandell överlevde stormen som decimerade hedgefonderna

-Läget är ganska lungt just nu, men vi gick igenom världens storm, säger Thomas Sandell i en exklusiv intervju. Sandell Asset Management Corporation (SAMC) har på 18 månader fått se sina investerare smälta bort som smör i solsken och hedgefonden Castlerigg, som sköts av SAMC, krympte från 7,5 miljarder dollar i förvaltat kapital sommaren 2008 till 1,1 miljarder idag.

Sandell Asset Management har svarat med att stänga sitt Hongkong-kontor och dragit ned personalen vid New York och London-kontoren från 80 personer till 50. Bland de toppnamn som lämnat firman återfinns Nick Graziano som var managing director och specialiserade sig på ”equity special situations,” en verksamhet som idag bara utgör någon procent av rörelsen.

Thomas Sandell startade sin hedgefond 1998 med 40 miljoner dollar i tillgångar och gjorde sig ett namn som en av de mer framgångsrika hedgefondcheferna i New York, men 2008 skulle -- trots att han ”kortade” subprime-sektorn -- slå hårt mot Castlerigg-fonden (registrerad på Brittiska Jungfruöarna) som tappade 30 procent i värde, men växte med 10 procent under 2009.
-Vi är upp 1,5 procent hittills i år och det kan jämföras med minus 4 procent för S&P, minus 5 procent för Nasdaq och minus 9,6 procent för DJ Euro Stoxx 50 index, säger Sandell i en uppföljningsintervju 11 februari.

Dagens finanskris går enligt Sandell inte att jämföra med lågkonjunkturerna 2001, 1990 eller 1974, utan att man får gå tillbaks till 1930-talskrisen eller Japan på 1990-talet för att hitta hållpunkter. Han pekar på raset för fastighetspriserna i ett land där 70 procent av befolkningen äger sina fastigheter och där 24 procent ”negative equity” (dvs huset är värt mindre än lånebeloppet.)
-Deutsche Bank har precis kommit ut med en analys som säger att fastighetsvärdena i USA kommer att gå ned med ytterligare 10-15 procent under 2010 med följd att 48 procent kommer att vara skyldiga mer än husets värde, säger han och påpekar att det kommer att drabba hushållens konsumtion som svarar för 70 procent av USA:s BNP.

Lägg till detta den geopolitiska finansiella oron kring Grekland, Portugal och Spanien och frågetecken kring effekterna av Kinas stimuluspaket. Och i USA finns det enligt Sandell stora risker för politiska misstag. Kommer Obama-regeringens stimulanspaket få igång tillväxten och exporten? En annan frågan är hur stora budgetunderskott man kan klara av.

En skillnad mellan Kinas stimulanspaket och USA:s är att det senare leder till ökad import från Kina pga avindustrialiseringen under de senaste 20-30 åren.
-Det är förmodligen det största problemet för USA. Man har som du säger avindustrialiserat och inte investerat tillräckligt i industrin eller i forskningen, säger Sandell. De låga räntorna och rätten att dra av dem på inkomsten har särskilt i Amerika lett till att folk har en väldigt hög belåning och att vi har väldigt mycket leverage. Den ligger på ungefär 350 procent av BNP, jämfört med 160 procent på 1920-talet. Vi har så mycket högre belåning. Sparkvoten måste höjas rejält, från 4,7 till kanske 8 procent för att vi ska komma tillbaks till en normal situation.

Sandell säger att han inte är någon expert på makroekonomi, men att han följer utvecklingen och dragit ned risken gentemot börsen ”enormt mycket.”
-Vi gör idag inga investeringar i aktier, utan sysslar bara med merger arbitrage och distressed credit opportunities. Det är där det händer mycket när det är dålig konjunktur. Vi har ett väldigt starkt team på detta område. Vi har femton personer som investerar runt om i hela världen och de är väldigt duktiga, säger han.

När vi pratades vid sommaren 2008 sa du att du kortat subprime så att ni klarat er undan den värsta smällen. Vad har hänt sedan dess?
-90 procent av fonderna i vår bransch har gått igenom en djup svacka, en kris liknande den på 1930-talet. Många av våra kunder har gått omkull fullständigt och många förlorade pengar i Maddoff-skandalen. Hela branschen har krympt något enormt. Runt 70 procent av mina konkurrenter försvunnit helt och hållet, säger Sandell.
-Vi svarar på detta genom att starta två nya ”single-strategy” fonder, en kreditfond som ska investera i ”distressed credit” och en merger-arbitrage fond som startade 1 januari med 50 miljoner dollar tillgångar. Våra investerare vill kunna välja hur de ska allokera sitt kapital mellan kredit och merger-arb. Vi har samtidigt skaffat oss en möjlighet att erbjuda dem en bättre likviditetsprofil på fonderna, så att kunderna t ex kan få månatlig likviditet i vår merger-arb fond.

De senaste åren måste har varit lite av ”hela havet stormar.” Har det förändrat din attityd till investeringar?
-Jag har aldrig varit med om ett liknande ekonomiskt klimat. Det är en helt annan grej än vad vi såg på 1970- och 1980-talet. Du måste antingen titta på Japan eller 1930-talet för att kunna jämföra, säger Sandell, som varnar för att S&P indexet kan komma att rasa till 900 (jämfört med ca 1.100 i början av februari) och pekar på den japanska utvecklingen på 1990-talet då vi såg fyra börsrallyn då Nikkei steg med över 50 procent och sex på 20 procent, men där decenniet slutade på minus 74 procent för Nikkei!

Det är som trappan på Gröna Lund.
-Ja, just det och det var det vi såg ifjol där vi hade ett starkt Bear-Market rally. 1932 var börsen upp 50 procent, men sedan gick den ner 90 procent.

Vad säger du om den politiska risken? 1937 stramade man åt i USA ekonomin säckade ihop.
-Vi hade många policy misstag i Japan på 1990-talet liksom i USA på 1930-talet. Jag tror inte att man kommer att göra om dem idag.

Men nu har republikanerna fått en senator till vilket betyder att de kan blockera allting från Obamas sida. Finns det en risk att man kommer att fokusera sig så mycket på budgetunderskottet, vilket Paul Krugman varnar för, att vi får ett politiskt klimat där man inte kan satsa även om man skulle behöva det?
-Risken för politiska misstag är en av de största riskerna under de närmaste åren. Det finns ett väldigt stort utrymmer för detta. Vi har ett kongressval i höst, vilket gör att andra halvan av 2010 och nästa år kan bli ganska skakiga. Och investerare gillar inte osäkerhet.

Vad ser du när du blickar framåt?
-För mig är det väldigt enkelt. Det bästa sättet att investera är inom kreditstrategier och merger arbitrage, för där behöver jag inte vara orolig över om börsen går upp eller ner. Så länge som affären går igenom får vi vår marginal och eftersom det är så lite kapital i branchen blir marginalerna väldigt höga. Nu finns det nästan inga ”prop trading desks” (dvs avdelningar där banker spekulerar med inlånat kapital) kvar och Obama vill nu stoppa all ”prop trading” och det ser ut som att det kommer att gå igenom, vilket är väldigt positivt för oss. Vi har kunnat få en avkastning på 15-25 procent från strategiska fusioner med enormt låg risk. När det gäller vår kreditportfölj så har den vuxit med i genomsnitt 24,2 procent per år sedan starten 2001, säger Sandell som en indikation på potentialen i den nya ”single strategy” kreditfonden.

Hans Sandberg

Läs mer om Thomas Sandell

Att intervjua finansdoldisen Thomas Sandell


Läs intervjun från 2007 med Thomas Sandell i boken Swedish-American Currents

Sandell surfar vidare medan börserna rasar (Realtid.se 1 juli 2008) 

Absolut vinst för barnens skull

fredag, februari 05, 2010

Kommer våra barnbarn vilja titta på alla våra filmer och foton?

Mormor Signe och barnen.

Varför lägger vi ned så mycket tid på hemvideo frågar sig New York Times populära teknikskribent David Pogue i en skröna. (Why We Make Home Videos)

Pappa brukade ibland fråga sig varför han och alla andra tog alla dessa bilder och smalfilmer (8 mm och super-8). Nu ligger de i lådor och det är ett elände att digitalisera dem, men visst är det kul att ha dem, fast inte räcker de lika länge som helt analoga runstenar.

Lisa och jag har också ägnat oss att digitalisera gamla VHS och VHS-C-kassetter. Det är naturligtvis ett stort slöseri med tid, men ett ganska trevligt sådant och inte värre än att titta på TV eller lägga pussel. Kommer Erik och Alex att titta på dem? Kanske det? Kommer deras barn att titta på dem? Inte helt omöjligt, om de finns kvar då och morgondagens datorer kan läsa filerna?

Erik och Alex i Gamla Stan 1999.

Den stora frågan handlar nog om fokus och den bördan ligger på oss som producerar alla dessa bilder, filmer och texter. Kanske var vikingarna inte så dumma i sin fåordighet:


De foro manligen
fjärran efter guld
och österut
gåvo örnen föda
de dogo söderut
i Särkland

(Gripsholmsstenen.
Foto: Hans Sandberg, 1999)

PS. Apropå Pogues slutkläm: Det var Sokrates som var först med det där om det oreflekterade livet. DS.
Hans

torsdag, februari 04, 2010

"Skrivandet kan skötas av annan personal"

I Resumé läser jag att

"DN varslar 100 personer"

och att det är

"Tungt för dagspressen"

så tungt att framgångsrika

"Dagens PS säger upp journalisterna"

men allt är inte svart, för vi har ett

"Glädjebesked från Metro"

Hans Sandberg

tisdag, februari 02, 2010

Hur mycket är 56.318 visade sidor värt?

Jag kollade just mitt Google Adsense konto och så att mina bloggar på Googles Blogger nu visat 56.318 sidor. Det är inte fy skam, men rik blir man inte på att blogga. Min inkomst av två års bloggande är 103 dollar! Fast nu var det förstås inte för pengarnas skulle jag började blogga. Man ska inte gråta över spillda ord.

Hans

måndag, februari 01, 2010

onsdag, januari 27, 2010

Barack Obama tog podiet och republikanerna satt som ertappade skolbarn i sina bänkar

Läget i landet är inte det bästa och pressen på president Barack Obama var stor när han på onsdagskvällen levererade sitt första State of the Union. Man skulle kanske hoppats att landets parlamentariker skulle ha visat en smula mognad ställda inför 10 procents arbtslöshet och två stora krig, men amerikansk politik har ena minuten tett sig som rena höns/tupphuset bara för att i den andra förvandlas till en tummelplats för konservativa "gräsrötter" som leker hela havet stormar. Hälsoreformen har gått i stå och republikanerna vädrar morgonluft, efter att ha ägnat ett helt år åt ett fullständigt skabrös obstruktionspolitik. Det är magstarkt att höra republikaner tala om ansvar och oro för budgetunderskott efter att ha ägnat ett helt decennium åt att underminera den amerikanska ekonomin med galloperande underskott som följd. 

Obama tog podiet och föste elegant allt detta trams åt sidan så att han kunde diskutera de verkliga problemen och lägga fram en rad vettiga förslag som designats för att vinna tillbaks oberoende väljare som förförts av de republikanska locksångerna, liksom för att rikta strålkastarna på det faktum att republikanerna sviker nationen mitt i en kris. De har valt att vägra varje form av samarbete med den folkvalda presidenten och utnyttjat den absurda "filibuster"-institutionen till att blockera varje förslag från majoriteten. Obstruktionen och deras politiska gerillataktik (Tea Party-rörelsen) har varit politiskt effektiv eftersom den mer eller mindre lamslagit Obamas försök att genomföra den agenda det amerikanska folket röstade för. Gudskelov fick han igenom stimuluspaketet, för annars hade vi varit på väg i full fart mot en ny stor Depression.

Nu satt de i sina bänkar som skolbarn ertappade med hyss av det allvarligare slaget.

Talet var starkt - särskilt den första halvan - och jag tror att den politik han lade fram kommer att vara effektiv, men det mest slående var Obamas öppenhet och ärlighet. Här står en president som frimodigt medger sina fel och misstag och trots motståndarnas illvilja och falskhet än en gång räcker ut en hand för att erbjuda samarbete.

Detta är nog Obamas moraliska styrka, men moral och makt går inte hand i hand och det är fullt möjligt att han offrar en del av sin makt till förmån för moralen. Som åskådare vill man att han ska ta i hårdare, slå hårdare, visa lite mer jävlar anamma. Höjdpunkten i detta avseende under talet var när han skarpt kritiserade Högsta Domstolen för deras beslut att tillåta storbolagen att köpa politiker, en sak som varit förbjuden under 100 år (även om de via sina lobbyister kunnat göra sina intressen hörda.)  Det var som att Obama placerade de svartrockade domarna, som alla satt i första raden rätt framför honom, vid en virtuell skampåle.

Barack Obama är större än Bill Clinton, större än Ronald Reagan, men den kappa han måste axla är Franklin Delano Roosevelts och det återstår att se om han vågar vara lika tuff och lika djärv i sina reformer.

Hans Sandberg

Här är New York Times rapport om talet.

Och här är Mark Schmidts kommentar för American Prospect. Även han reagerar på det barnsliga i dagens politiska spel.

onsdag, januari 20, 2010

Burop och gravöl när konsulatet i New York firades av


Residenset på 600 Park Avenue var fullpackat av amerikanska och svenska Sverigevänner på tisdagskvällen, men stämningen var somber och den fråga som svävade över rummet var "hur i hela världen kan de stänga konsulatet i New York?"


Något bra svar på den frågan hade vare sig Alf Karlsson, generalkonsul i New York sedan i juli och den som haft det tvivelaktiga nöjet att avveckla konsulatet, eller Pontus Järborg, generalkonsul vid den svenska ambassaden i Washington, D.C.





De städade gästerna utbrast i spontant buande när Alf Karlsson hälsade dem välkomna och förklarade att anledningen till tillställningen var att regeringen beslutat stänga generalkonsulatet i New York. När Pontus Järborg framfört sin hälsning föreslog han en skål - för Sverige - och det skålades även om det kändes lite avigt att skåla ett land som i mångas ögon övergett New York. Sedan vart det mingel och diplomatiskt småtugg. Gästerna började troppa av ganska snart och på vägen ut såg jag en av serveringspersonalen komma med ett halvt dussin champagneflaskor.
Fotografen Pontus Höök höjde sin ölflaska när jag passerade honom och sa hej.
-Gravöl, sa han och log lite bistert.

Hans Sandberg

torsdag, januari 14, 2010

Den kinesiska kejsaren har inga kläder på sig

Kina har svårt att överge den bunkermentalitet som längre präglat landet, men vare sig den gamla kinesiska muren, eller den nya digitala muren kommer i längden att kunna isolera Kinas medborgare från varandra och kineserna från omvärlden. Kejsaren är naken och Google satte fingret på saken.

Hans Sandberg


onsdag, januari 13, 2010

Är det dags att diskutera en bojkott av Kina?

Regeringarna kommer knappast att sätta hårt mot hårt när Kina i sin kombination av tyrranni och nationell egoism undergräver sina konkurrenter och stryper friheten. En konsumentbojkott mot kinesisktillverkade varor är förstås fullständigt opraktisk och troligen omöjlig, men skulle kanske kunna få en effekt ändå. Kina vill att folk ska beundra landet för sin enastående ekonomiska omvandling, varför en moralisk och solidarisk bojkott skulle kunna få en politisk effekt.

De kinesiska "massorna" kommer knappast att bekymra sig om dissidenter och minoriteter så länge ekonomin rullar på och världen fortsätter att köpa dess export, men en nedgång av exporten med några procent skulle säkert noteras i Beijing.

Hans Sandberg

tisdag, januari 12, 2010

Flashback till 2001: "Informationen kommer att flöda som vin utan flaskor"

Denna artikel publicerades först i den finska dataveckotidningen Tietoviikko 1 november 2001. Artikeln ingår i min bok "Smakprov" som du kan få gratis om du sänder mig ett mejl. Jag lägger ut artikeln eftersom jag tycker att den ger en intressant jämförelse med Jaron Laniers kritik av hackar-etiken i sin nya bok "You Are Not a Gadget." Den diskuteras i New York Times 12 januari.  


Frihet runt lägerelden


Steve Mann – mannen bakom ”the wearable computer” – utmanar gärna Status Quo med sina uppfinningar. Det gäller även hans nya företag – ExisTech – som ska designa kroppsnära datorer med hjälp av frivilliga från Toronto till Hongkong. Mann har – som en markering mot makten – utnämnt sig själv till Assistant Mailroom Clerk (dvs vice postvaktmästare.) Men, frågar jag mig under slutet av en lång intervju i hans labb, måste du inte hålla ett öga på personalen i t ex Hongkong-kontoret?

”Nej, därför att vi som vice vaktmästare arbetar frivilligt och leds av vissa principer,” slår han fast och tillägger att informationen vill vara fri.

Fri? Men om jag ska tjäna pengar som uppfinnare måste jag väl skydda min information?

”Hur får en person som folk som (hackar-gurun) Richard Stallman pengar? Om informationen är fri och folk tillverkar den gratis kommer de att få erkännande för vad de gör. Andra kommer att belöna dem för deras bidrag till mänsklighetens framsteg.”

Aha.

”Har du läst John Perry Barlows Vin utan flaskor? När du avlägsnar behållaren från informationen blir den icke-materiell. Den kommer att flöda som vin utan flaskor.”

Men hur betalar du dina räkningar? Inte ens Stephen King lyckades få folk att betala för att läsa på internet.

”Anta att han gav bort sina verk gratis. Med gratis information kommer de stora pengarna inte längre att dominera. Då får den lille mannen en chans att bli känd. Om vi tar bort incitamentet till storskalighet kommer den att ersättas med småskalighet. Det blir som när folk samlades runt lägereldarna för att sjunga sånger. Nya artister får en chans. De kan skänka bort sina verk för att bli populära och skaffa sig inkomster på många andra sätt, genom att ha konserter och få del av välgörenhet.”

Men vad är det för fel om jag som målare inte vill att folk plankar de tavlor jag säljer?

”Vi går mot ett samhälle av nätverkade Cyborgs; ett samhälle där man delar med sig.”

Betyder det att du också delar med dig av din soppskål?

”Nej, inte fysiska saker som mat och kläder, men däremot information, som går in i mitt högra öga och sedan ut på internet där alla kan ta del av den.”

Fast en stor del av våra inkomster beror på det intellektuella innehållet.

”Mycket av dessa inkomster är falska inkomster. Ofta är det inte några genuina produkter.”

Hur avgörs det? Och av vem?

”Det sker naturligt i ett samhälle av fritänkare. Anta att du har ett samhälle av individer som alla är telepatiskt länkade, så alla kan tänka samma tanke vi tänker. Det skulle vara omöjligt att binda en sådan individ till ett kontrakt där de betalar för att någon låst in informationen.”

Men hur gör vi med golv som ska sopas och cobolprogrammering?

”Folk kommer att få betalt för att sopa golv i informationssamhället. Folk kommer att få betalt för att göra riktiga jobb och de kommer också att få betalt för att tänka, tack vare filantropi och allmänt erkännande. Folk kommer att betala Richard Stallmann för att han är en stor hjälte, ett geni och en visionär. De kommer att skänka honom pengar, eller anlita honom som konsult.”

Och sedan lever vi förstås lyckliga i alla våra dagar.

Hans Sandberg