Hericsson Mobile lånar Ericssons namn och logga med ett litet tillägg

Ett kinesiskt företag har helt ogenerat lånat Ericssons namn och logga, fast med ett litet tillägg - bokstaven h.  Hericsson Mobile Technology hävdar på sin webbsajt att det är “en av de ledande tillverkarna av mobiltelefoner i Shenzhen, China…” och att de distribuerar sina telefoner i Nord- och SydAmerika, Europa, Mellanöstern, Asien och Australien. “Denna sajt har inga relationer till Ericsson,” säger Kathy Egan, vice president, externa kommunikationer vid Ericsson North America efter att vi berättat om Hericsson.

“Hericsson” skriver på sin webbsajt att företaget “is specializing in designing and manufacturing of quad-band dual SIM dual standby TV mobile phones , also 3G, Smart Phones with WIFI and GPS, dual mode GSM/CDMA mobile phones and Windows Mobile 6.5, also with Google Android. Since established in 2005, we have been always devoting to keep pace with first-class technology and management of the world. Currently, we have several international advanced production lines.”

Vi har försökt ringa företaget, men hittills inte fått något svar. Det hävdar på sin webbsajt på knagglig engelska att det har “high-tech manufactur park base in LongGang district,We have up to 1,000 employees”, och att företaget har en forskningsgrupp på över 20 ingenjörer. Det hävdar också att de “keep close cooperation with world famous telecom company and IC developing companies,RF and software for all our products are from Gualcomm, marvle, MTK，Infineon and Spreadtrum.” (Det är svårt att veta om de syftar på Qualcomm, eller Gualcomm, som förefaller vara en programutvecklare. Spredtrum Communications är enligt dess sajt ett Shanghai-baserat företag inom RF-teknik.)

Vad ska man tro om Hericsson? Ja, det är svårt att veta, men det förefaller otroligt att det skulle vara en “ledande tillverkare av mobiltelefoner…”  Det kan röra sig om ett nystartat företag som helt enkelt lånat Ericssons namn och logga för att få konsumenter att tro att de köper en Ericsson telefon när de i själva verket köper en Hericsson telefon. Det är inte ovanligt i Kina att företag spelar på befolkningens ovana vid ord med latinsk stavning.
"Våra bolagsjurister och avdelningarna för brand management tittar nu på detta för att avgöra vilka åtgärder vi bör vidta," säger Kathy Egan.

Hans Sandberg

PS. Jag fick tipset om Hericsson från Leif Brisfjord, men det verkar som att bloggaren Wille Wilhelmsson var först med att rapportera om Hericsson på sin blog Mobilfeber.se.
http://feber.se/mobil/art/190181/hericsson_iphone/

Här testar Ericsson och Nokia den mobila framtiden

Om jag inte missminner mig så sa Suns förre vd Scott McNealy en gång att en bil är en Java-applikation på fyra hjul. Idag skulle man väl kunna säga att en bil är ett rullande trådlöst kommunikationssystem. Det är inte bara vi människor som kommunicerar. "Saker" pratar alltmer med varandra, vilket var en grundtanke bakom MIT Medialabs projekt Things That Think (1995). Men om alla människor och prylar snackar med varandra kan det bli trångt i etern. 



Dipankar Raychaudhuri, chef för Winlab. Foto: Hans Sandberg

En del forskare tror att vi går mot en kollaps i trådlösa etern ungefär som man fruktade att den trådburna Internet-trafiken skulle drabbas av en härdsmälta när alla börjar skicka audio och video över nätet.  Men precis som i den trådburna världen finns det smarta lösningar i den trådlösa. Näten måste lära sig hantera trafiken på ett mer intelligent sätt.

För att utveckla nya och smartare nät måste forskarna kunna testa protokollen och se vad som händer om man gör ändringar i systemen. Sådana tester kan ta lång tid och det händer ofta att forskarnas ansträngningar överlappar varandra, utan att därför vara jämförbara. Det är ett av skälen bakom den testanläggning som Rutgers Universitet i New Jersey byggt med stöd från USA:s nationella forskningsråd, NSF. Nedan följer ett reportage webbtidningen Realtid publicerade 26 augusti 2008:

Nokias och Ericssons hemliga labb

Längs Route 1 i New Jersey ungefär en halvtimma från New York finns ORBIT-anläggningen som används av forskare över hela världen för att testa nya mobila system och nätverk. 

Antalet mobiltelefoner och andra trådlösa apparater växer explosionsartat, vilket ställer hårda krav på de trådlösa näten. Forskarna jobbar på nya lösningar, men att testa dem tar tid varför man ofta simulerar tester.

– Vi har skapat en testanläggning som snabbar upp designcykeln jämfört med traditionell design och testning i fältet. Här kan du göra tre olika tester på två veckor och sedan gå tillbaka och arbeta vidare på din design. Det är en radikal förbättring, säger Dipankar Raychaudhuri, chef för Rutgers-universitetets WINLAB, Wireless Information Networking Laboratory.


”Vi har över 1.000 radiosändare i detta rum. Detta är i grund
och botten en fjärrstyrd anläggning där folk kan köra sina
experiment via internet”, säger Ivan Seskar, som är chef för
ORBIT-labbet. Foto: Hans Sandberg

Anläggningen kallas ORBIT (Open-Access Research Testbed for Wireless Networks) och består av 400 små specialbyggda radioförsedda persondatorer som hänger i taket i ett rum som är 24 x 21 meter stort.

Varje liten dator kan sända radiosignaler över WiFi, Bluetooth och UWB. De kan kontrolleras individuellt så att forskarna kan skapa en topografi som motsvarar den miljö de vill undersöka. De kan skapa störningar som simulerar en verklig miljö, vare sig det är en stadsmiljö, en konferenslokal med en massa människor som använder bärbara datorer, Blackberrys och vanliga mobiltelefoner, eller varför inte, ett Starbucks-café.

– Vi har över 1.000 radiosändare i detta rum, säger Ivan Seskar, som är chef för ORBIT-labbet. Detta är i grund och botten en fjärrstyrd anläggning där folk kan köra sina experiment via internet.

Det finns över 300 företag, organisationer och grupper över hela världen som använder ORBIT och de har full frihet att lägga upp sina experiment och välja vilka operativsystem de vill använda. De flesta väljer dock att arbeta med den öppna Linux-baserade miljö som labbet erbjuder.

När en ny användare startar en test botar de om systemet och laddar de operativsystem och de program de vill använda. Det innebär stora på frestningar på hårdvaran eftersom datorerna startas om cirka 40 gånger per dygn. Fördelen med en testbädd av detta slag är att forskarna kan pröva alternativa lösningar och se vad som händer om de ändrar en variabel.

Labbet stöds till 75 procent av det nationella forskningsrådet NSF som vill främja utvecklingen av nya nätverkstekniker och 25 procent av industrin.

Det finns i dag 15 industriella finansiärer, däribland NTT Docomo, Intel, Verizon, Toyota, Daimler Chrysler, Lucent-Alcatel, samt Ericsson och Nokia.

I början var det framför allt telekomföretag som använde ORBIT, men i takt med att trådlösa kommunikationer används i allt fler sammanhang ökar intresset för att studera dem.

Den japanska biltillverkaren Toyota studerar nätverk som kan hantera radiokommunikationer mellan fordon och mellan fordon och infrastrukturen. De hoppas på så sätt radikalt kunna förbättra trafiksäkerheten.

– Det kan krävas nya slags nätverk när vi har hundratals eller tusentals bilar inom ”höravstånd” från varandra. Vi är intresserade av hur man bygger dessa nät och hur man kan driva upp dem i skala, säger Dipankar Raychaudhuri, som tror att vi går emot ett samhälle där fotgängare bär på radiosändare (kanske av RFID-typ) som kommunicerar med bilarna och förbättrar säkerheten för fotgängarna. Han medger att det finns risk för privatlivets helgd här, men hävdar att det går att designa system som skyddar individen.

– Ericssons intresse ligger mer på systemsidan. De spelar en ledande roll i ett projekt som syftar till att virtualisera infrastrukturen, medan Nokia är intresserade av system där deras GPS-försedda mobiltelefoner används i trafiken, säger Ivan Seskar.

Forskarna på WINLAB är intresserade av hur man ska kunna hantera dels den ökande tätheten av trådlösa apparater och dels av den ökande komplexiteten i kommunikationsnäten. Grovt förenklat skulle man kunna jämföra hur det var i början när vi fick trådlösa hemtelefoner. När grannarna också skaffade sig trådlösa telefoner hände det att vi fick störningar och ibland till och med kunde avlyssna andras samtal. Liknande problem dyker upp när man packar in massvis med trådlösa apparater på små utrymmen.

– Vi går från en situation med kanske fem apparater per rum till ett tiotal till 1000, säger Dipankar Raychaudhuri och pekar på att lösningen på sikt ligger i smarta radiosystem, så kallad cognitive radio, där radion avläser tillgången på spektrum för att använda det på ett optimalt sätt.

ORBIT har redan börjat bygga upp ett mindre labb där man testar ett tiotal programvarubaserade ”cognitive” radiosändre. På sikt ska de integreras i testanäggningen som snart ska uppgraderas med nya och kraftfullare processorer.

– Det är från ”cognitive” radio nät som vi kan vänta oss de största förbättringarna, säger Ivan Seskar och tillägger att vi i dag bara använder 6 procent av spektrum.

En smart radio skulle kunna utynyttja det befintliga spektrumet mycket mer effektivt.

– Vi kanske inte längre skulle behöva FCC, spekulerar han.

 

Hans Sandberg

Mobiltelefon modell ”slit-och-släng”

(Publicerad i Dagens IT). 


Randice-Lice Altschul har kommit på en snilleblixt. Det gör hon visserligen 20-30 gånger i veckan, men hennes senaste idé resulterade i över 2 000 telefonsamtal de första veckorna efter att den rapporterats i New York Times i början av november.
Idén: En mobiltelefon som man kastar bort när man använt den!

Många frustrerade mobilkunder har säkert haft ögonblick då de velat kasta ut sina nallar genom bilfönstret. Så också Randi Altschul, men hon kom istället på ett nytt sätt att tänka när det gäller mobiltelefoner. Hon är uppfinnare, men de flesta av hennes uppfinningar är leksaker. Det låter kanske inte så seriöst, men för Randi var det denna bakgrund som fick henne att designa en lika platt som billig mobiltelefon, så billig att hon är övertygad om att företag som McDonalds, Visa, Hertz eller Walt Disney kommer att licensera tekniken för att bygga slit-och-släng-telefoner.
-Det kostar 14 dollar att bygga den och sedan får man betala 3 dollar för lokal telefontaxa, så det bör gå att sälja den för 19,99 dollar. Jag kan tänka mig att t ex McDonalds vill använda den för att locka kunder som får köpa den till självkostnadspris, säger Randi Altschul, som pratar i ett rasande tempo med en entusiasm som omedelbart smittar av sig. För henne är enkelheten a och o, något som hon tycker att dagens mobilföretag missar.
-Nokia och de andra har inte en aning om vad folk vill ha, säger Randi

Vid sidan om den rena slit-och-släng-telefonen har hon designat en mobiltelefon som är stor som två kreditkort och faktiskt är ett kreditkort. Tanken är att kreditkortsföretag ska kunna ge sina kunder sådana korttelefoner och belöna dem med mer telefontid ju mer de shoppar med kortet!


En kreditkortstelefon man kan kasta bort när man ringt.

Randi är själv inte tekniker, men kopplade in ett team av ingenjörer, patentjurister och marknadsförare efter att hon fått sin idé. Totalt har hon idag fyra patent som täcker den enklare slit-och-släng-versionen och två för kreditkortstelefonen. Dessutom har hon ett patent för hur man bygger telefoner med hjälp av supertunna flexibla kretskort.

Så här går det till: Man tar ett flexibelt kretskort, förlänger det och viker det sedan i flera lager runt sig själv. Därefter pressar man samman det hela till ett platt litet paket, på vilket man monterar ett 6-voltsbatteri, en högtalare, mikrofon och en knappsats. Sedan är det bara att trycka på de färger och den logo beställaren vill ha. Grundmodellen har ingen display, eftersom det höger priset med ett par dollar.
-Mammor och pappor behöver det inte och hemtelefoner har ingen display, säger hon.
En faktor som bidrar till att göra den så billig är att telefonen bara kan användas för lokalsamtal (t ex 60 minuter,) och att den stänger av sig själv när tiden är ute. Den kan inte heller ta emot samtal och har inget telefonnummer. Vilket betyder att teleföretagen inte behöver hålla koll på vare sig samtal eller nummer.

Randi Altschul säger att hackare inte kan öppna telefonen och trixa med den, eftersom telefonen är själva kretskortet. Dessutom har den ett inbyggt ”roll-over” säkerhetssystem som genererar nya koder varje gång den används.
Hon säger att hon idag förhandlar med både investerare och med företag som är intresserade av att använda telefonen i sin marknadsföring. Hon tror inte på att sälja telefonen via handeln, för mellanledens påslag skulle göra den onödigt dyr.

När intervjun om telefonen börjat ta slut, plockar Randi fram ännu ett par illustrationer. Hennes nästas projekt är en epostläsare som har arbetsnamnet ”EZ-Mailer.” Hon tänker sig en mobiltelefon som stoppas in bakpå en elektronisk fickkalender/ epostläsare typ Sharp eller Casio. Kalendern kan enligt henne tillverkas för 5 dollar med bildskärm och telefonen kan tillverkas för 2 dollar. Och eftersom tjänsten bara behöver klara lokal datatrafik till ens lokala onlinevärd kan även den göras billig, säg 10-20 öre per minut.

Nu återstår det för henne att knyta upp finansiärerna och få hjulen i rullning. Om allt går väl blir det säkert mobiltelefoner med Pokemon-teman på McDonalds nästa sommar.

Hans Sandberg