Det var en vänlig och artig debatt. Två väldigt intelligenta och på det hela taget sympatiska kandidater. Hillary är supersmart, väl påläst och erfaren, men det är många med mig som har svårt för tanken på att ha clintoniterna tillbaks i Vita Huset.
New York Times hade en story idag om Clintons resor till Kazakhstan, där han verkar ha kombinerat välgörenhet med lobbying för tvivelaktiga affärsintressen. Det är samme Bill Clinton som är så lysande när han talar om hur vi ska göra gott.
Det sades under Monica Lewinsky-affären att han hade förmågan att isolera frågor och stoppa in dem i mentala fack, men frågan är om det inte kan vara på samma sätt med hans övriga verksamhet. Hans försvar för sin affär med Monica var ”because I could”. Vad om det är samma sak med hans övriga affärer? Jag gillar både Bill och Hillary, eller rättare sagt jag gillar en sida av dem, men sedan finns det den andra sidan, den dunkla, tveksamma, makthungern...
Barack Obamas styrka är att han ger ett så helgjutet intryck, att han verkar så genuin, att han verkar mindre intresserad av makten än vad man kan göra med den.
Hans Sandberg
,_from_Los_Caprichos_-_Google_Art_Project.jpg)
1 vecka sedan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar