Obama nostalgisk för Reagan....

Barack Obama har en enorm personlig dragningskraft, men det är svårt att placera honom på den politiska skalan, annat än att han står till höger om John Edwards och kanske till och med till höger om Hillary Clinton, åtminstone när det gäller inrikespolitiken. Han senaste utttalande om Ronald Reagan kommer knappast vinna honom några vänner på vänsterkanten, men det var kanske heller inte meningen.

Man må tycka vad man vill om Ronald Reagan, men en sak kommer man inte förbi och det är att han varit otroligt populär, nästan oavsett vad han tyckte, tänkte och gjorde. Så här i efterhand kan man säga att han och Bill Clinton hade samma förmåga att förföra de breda lagren. Och det är nog mot den bakgrunden man ska tolka Barack Obamas intervju för Nevada-tidningen Reno Gazett-Journal:

"Jag tror att Ronald Reagan förändrade den riktning i vilken Amerika färdades på ett sätt som Bill Clinton inte gjorde. Hut förde oss in på en fundamentalt annorlunda kurs eftersom landet var redo för det. Jag tror att de tyckte att vi pga av alla överdrifter under 1960- och 1970-talet och regeringens tillväxt, samtidigt som man inte hade någon känsla av att någon tog ansvar för hur den fungerade. Jag tror att folk, han tog helt enkelt tag i de känslor folk redan hade, vilket var att vi ville ha klarhet och optimism, att vi ville återvända till den där känslan av dynamik och entreprenörskap som vi hade saknat."

John Edwards kontrade, enligt Shailagh Murrays kampanjblog på Washington Posts webbsajt, med att påminna om ”vad Ronald Reagan gjorde mot det Amerikanska folket, mot medelklassen och det arbetande folket”. Och det är sant att han attackerade facken och talade hårt om nedskärningar och supply-side economics, men när det kom till kritan kunde den gamle fackföreningsledaren (okej, det var skådespelarfacket i Hollywood, men ändå) inte fullfölja utbudsekonomernas dogmatik hela vägen ut, vilket resulterade i en mer traditionell keynesiansk ekonomisk boost och växande underskott.

Från konservativt håll lyfter man gärna fram Reagans avreglering och skattesänkningar som bevis för vad som händer om man bra släpper företagarna loss, men det är en naiv historieskrivning som inte har mycket med verkligheten att göra.

Det är sant att Reagan på det politiska planet förmådde projicera en vision (ofta med apokalyptiska övertoner och tala om onda imperier!) som fick många amerikaner att känna sig stolta igen efter att ha genomlevt Watergate-skandalen och den långa och förnedrande ambassadockupationen i Teheran. Men det var inte ett gäng entreprenörer som ensamma skapade datarevolutionen, utan den hade grundlagts för länge sedan genom en kombination av federala, militära och monopolistiska långsiktiga FoU-satsningar.

Den som vill läsa mer om hur det gick till kan läsa Kenneth Flamms två böcker Targeting the Computer och Creating the Computer, bägge utgivnna av Brookings Institute 1987 respektive 1988.

Till detta ska man sedan, som Barry C. Lynn sa när jag intervjuade honom 10 juni 2007, den aggressiva antitrustpolitiken, som urvatttnades av först Reagan och sedan Bush I och Bush II.

Barry Lynn är expert på globala industrisystem vid tankesmedjan New America Foundation i Washington DC och författare till boken End of the Line: The Rise and Coming Fall of the Global Corporation (Doubleday, 2005).

Jag frågade honom om det inte trots allt var så att dataindustrin 1981 dominerades av IBM och det man då kallade the BUNCH (IBMs rivaler Burroughs, UNICAC, NCR, Control Data och Honeywell). Det verkade som att förändringen kom med Reagan.
-Nej, det var pga av antitrustpolitiken. Varifrån kom Microsoft och Intel? De kom pga antitruståtalet mot IBM, men vi har sedan varit dåliga på att hantera antitrustpolitiken, vilket ledde till Intels och Microsofts dominans.

Så PC-revolutionen berodde inte på Reagans avreglering?
-Nej. Alfred Chandler härledde 2001 i en av sina sista böcker - Inventing the Electronic Century den revolutionära utvecklingen på 1980- och 1990-talet till åtgärder som antitrust-myndigheterna vidtagit på 1950-talet. Då hade vi teknikmonopol som AT&T, RCA; IBM och Xerox. Myndigheterna hotade att bryta upp AT&T och tvingade dem att licensera sin teknik gratis. Det ledde till att tiotusentals teknologier kom ut på marknaden och det gratis eller för en mindre licensavgift.
-Hela den japanska explosionen på TV-sidan byggde på RCA-teknik, teknologier som läckt ut pga antitrustpolitiken. Det stämmer att storföretagen kan blockera utvecklingen om de bara sitter på tekniken, men den revolution som kom på 1980- och 19990-talet hade inget att göra med vare sig Reagan eller Clinton, utan med förändringar som tog plats på 1950- och 1970-talet, sa Barry Lynn.

Så varför lyfter Obama fram Reagan? Därför att Reagan lockade över många demokrater till den republikanska sidan och att många amerikaner minns honom med värme. Och även historikerna har väl mildrat sitt omdöme om Reagan alltefter som tiden gått och fler aspekter av honom kommit i dagens ljus. Dessutom: Många republikaner knyter an till Reagan som ett sätt att arbeta sig ur den djupa slagskugga som kastats av George W. Bushs politik. I det läget kanske det kan vara ett smart drag att hålla ut en hand till Reagan-demokrater och desiullussionerade republikaner.

Du kan läsa mer av min intervju med Barry Lynn på Realtid.se

Hans Sandberg