Obama Express rullar på och även om Hillary inte direkt ligger fastsurrad på spåren, så verkar hon inte kunna stoppa det framrusande tåget. Wisconsin och Hawaii. Och det verkar som om allt fler demokrater -- även de som man trodde var säkra kort för Hillary --- vill åka med.
Clintoniterna är sura på massmedia och det får man väl förstå med tanke 1990-talets excesser (Whitewater-affären och Lewinsky-skandalen). Men skillnaderna i bevakningen av Obama är mindre en fråga om fördomar än om det faktum att Obama utstrålar värme och energi, medan Hillary utstrålar kyla och organisation. Vilket förklarar varför kabeltevenäten klippte av Hillarys tal i New York på torsdagskvällen mitt i en mening och växlade över till Obamas segertal på ett möte i Texas.
-Houston, vi har lättat, sade han med en elegant allusion.
Hillary hade börjat sitt tal med att tala om ”valet vi står inför” som enligt henne handlar om vi ska ha en erfaren ledare (Hillary) i en farlig tid, eller en gröngöling (hon sa förstås inte så, men det var andemeningen).
Kruxet är bara att John McCains ord väger mycket tyngre än Hillarys om vi ska tala om erfarenhet. John McCain är en mycket stark kandidat, inte minst därför att den mer rabiata grenen av den amerikanska högern hatar honom så intensivt. Han är inte något politiskt dumhuvud och absolut ingen nickedocka. Mot honom faller talet om erfarenhet platt till marken. Han måste mötas på ett moraliskt plan och där är Hillary svag. Obamas ungdom och det faktum att han inte har garderoben full av om inte lik, så i varje fall mindre smickrande saker, gör honom till en befriande kontrast mot gamlingen McCain, eller the Mayor of the Munchkin City, som min hustru kallar honom.
McCain verkade i sitt segertal efter segern i Wisconsin ha lånat taktiken mot Obama från Hillarys kampanj (det talades för övrigt en massa igår om vem som lånat vad efter att Obama kontrat Hillarys tal om tomma ord med ett effektivt och elegant svar som han han lånat från sin vän Deval Patrick, som är guvernör i Massachusetts...”I have a dream. Just words?” ) McCain varnade i sitt tal landet för att låta sig duperas av ”eleganta, men tomma rop på förändring” och för ”falska löften” från en ”oerfaren kandidat”.
Det kommer att bli ett av de mest spännande - och viktigaste - presidentvalen på länge. Och för det kan vi tacka ingen mindre än George W. Bush, som med förödande konsekvenser visat hur farligt det kan vara att ta lätt på ett amerikanskt presidentval. Ingen trodde våren 2000 att det betydde så mycket om Al Gore Jr., vann eller den unge texikanaren.
Idag råder ingen tvekan.
Hans Sandberg
The Boy Who Wouldn't Die - On the Book "I'm Adding Sunshine to My Paint"
-
Five years old, *Harald Sandberg* (1912-1983) came down with a double-sided
pneumonia. Three doctors in Söderhamn, a city in northern Sweden, said that
t...
4 dagar sedan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar