söndag, september 01, 2002

Kanada: Kluster ska ge fokus och uppmärksamhet

(Dagens Forskning)

Andrew Carty, chef för NRC.

Kanadas National Research Councils 17 forskningsinstitut verkar på över 90 platser i landet, men tyngdpunkten ligger i en jättelik forskningspark längs Montreal Road en halvtimma öster om Ottawas centrum.

-NRC är den federala regeringens viktigaste redskap för att bedriva forskning, säger den engelskfödde NRC-chefen Arthur Carty, när vi träffar honom i organisationens högkvarter - byggnad M58 - i hörnet av Montreal Road och Blair Road.

Man kan se NRC som ett försök att kompensera Kanada för bristen på stora militära forskningslaboratorier (USA:s försvarsdepartement får 2003 hälften av forskningsbudgeten) och stora privata forskningcentra som Lucent Bell Labs, IBM Watson Research Center, eller för den delen våra svenska exportjättars labb.
-Vårt land skiljer sig en hel del från Sverige eftersom ni har så många storföretag som investerar mycket i FoU. Vi har med vår råvarubakgrund tyvärr inte så många storföretag som investerar i forskning. Nortel brukade göra det, men det har gått utför med telekomsektorn. Flygindustrin är en viktig investerare liksom bioteknik där vi har Merck-Frost, men vi har inte Sveriges underliggande bas av storföretag, säger han.
-Det är därför vi talar så mycket om att stödja små och medelstora företag. Vi gör det i hopp om att de ska växa till företag av det slag ni har i Sverige. Det är en stor utmaning, eftersom vi har en väldigt annorlunda industristruktur mot den ni har, fortsätter han.

Det är ingen slumpmässig referens, för Sverige var ett av de länder Kanada studerade i arbetet på den nya innovationsstrategin.
-Bristen på stora företagslabb gör att vi har ett strategiskt FoU-gap. NRC fyller detta tomrum och investerar i områden som vi tror är viktiga för den kanadensiska ekonomin. De flesta av våra institut försöker överbrygga gapet mellan forskningsvärlden och mer praktiska applikationer, säger han.
-Vår största enskilda investering är i fem biotekniska institut, men vi gör också betydande investering i industriella tillverkningstekniker (IMI,) institutet för kemiska processer och miljöteknik (ICPET,) institutet för bränsleceller i Vancouver och institutet för intergrerade tillverkningstekniker (IMTI) i London, säger han.

Både universitet och företag anlitar ofta NRC:s expertis, som innefattar en rad av Kanadas bästa forskare och mest avancerade labb. Vi fick ett exempel på hur avancerade de är i juni då NRC:s Institute for Microstructural Sciences (IMS) rapporterade världens första prototyp till en ”single-spin transistor.” Det handlar om avancerad kvantmekanik där man mäter riktningen i elektroners spinn runt en artificiell atom, eller kvantpunkt. Fenomenet har redan döpts till ”spintronics” och öppnar bland annat för extremt små superdatorer i framtiden.

-Integrationen är vår styrka, säger Richard Normandin, generaldirektör för NRC:s Institute for Microstructural Sciences (IMS) och man behöver inte ta många steg i NRC:s korridårer för att hitta experter från vitt skilda områden.
-Universiteten förknippar oss med de grupper vi tillhör - fysiska komponenter, mikrotillverkning osv - medan våra industriella partners förknippar oss med specifika program, som organiska lysdioder (OLED,) akustik för telekom osv.
-Vi har en lång tradition inom optiska kommunikationer. Vi hade för 15 år sedan en av de första grupperna som studerade WDM (”wave division multiplexing,” en teknik för att radikalt öka kapaciteten hos fiberoptiska nät genom att samtidigt använda ljus av olika våglängder.) 1985 skapade vi en sändare-mottagare som klarade av 38 kanaler samtidigt, säger han och tillägger att de idag arbetar på mer sofistikerade metoder där man använder olika färger istället för olika våglängder för att öka de fiberoptiska nätens kapacitet.

Den tunga representationen för fysik, elektroniska kommunikationer, materialteknik och optik vid NRC:s anläggningar utanför Ottawa spelade en viktig roll för framväxten av Ottawas IT- och telekomsektor. Arthur Carty säger att det är svårt att tänka sig Nortel utan NRC.

Men Ottawa är bara ett av Kanadas vetenskapliga och tekniska knutpunkter. Montreal och Toronto har framstående universitet och en rad avancerade teknikföretag. Det växer också fram nya kluster på många håll i landet, ofta med stöd från NRC som av regeringen fått C$ 110 miljoner för bygga upp 10 kluster av världsklass till 2010. Det första av dem heter ”Atlantic Canada” och knyter samman forskare och entreprenörer i Nova Scotia, Prince Edward Island och Newfoundland.

-Vi har analyserat kluster världen runt och kommit fram till att de framgångsrika haft vissa saker gemensamt. De har för det första haft ett eller flera stora forskningsintensiva offentliga institutioner som universitet eller regeringslaboratorier. De har för det andra haft tillgång till mänskliga resurser, vilket gör universitet och högskolor till en kritisk faktor. Det behövs också tillgång till finansiering och riskkapital.
-Vår strategi har varit att söka nya möjligheter samtidigt som vi inser att det måste finnas en kärna av innovativa företag i centrum av ett kluster. Det är företag som för ut produkterna på marknaden. De flesta kluster består av en kärna av befintliga företag, vilka kompletteras av nya företag, spinn-offs och ibland även spin-inns.
-Det jordbruksinriktade bioteknik-klustret i Saskatoon växte upp runt NRC:s institut för växtlivets bioteknik, University of Saskatchewan, samt Agrifood Canadas laboratorier. Det fanns också ett lokalsamhälle som förstod att detta är deras levebröd och gav klustret sitt stöd. Resultatet blev ett kluster som drar till sig folk från hela världen och det i en stad som är känd för sitt kalla klimat, säger han.

Vilken är målgruppen för era kluster?
-Vi jobbar huvudsakligen med lokalsamhällen. Vi talar hellre om Montreal än om Quebec. Det är där klustret har sin fokus även om det finns representerat runt om i provinsen. Vår teori är att även om vi lever i en alltmer globaliserad värld, så är det koncentrationen av lokala entreprenörer och företag som sätter fart på innovationerna. Varje kluster måste involvera det lokala samhället och få med företagen, säger Arthur Carty.

Vilka är då Kanadas framtidsbranscher? Där finns förstås dagens tungviktare, som bil- och flygindustrin, plus råvaror, fiske, skogs- och jordbruk. Men där finns också de nya sektorer som växer fram på forskningsbasen inom hälsovård, telekom, energi och miljö.
-För 15 år sedan hade vi ingen biotekniksektor, men idag har vi en livskraftig sådan. Vi har flera miljardföretag (i kanadadollar) och 400 små och medelstora biotekningföretag. Detta kommer sig av en medveten koncentration av FoU-resurser, säger Arthur Carty.
-Flygindustrin är en annan stark grupp. Vi har Pratt & Whitneys kanadensiska operationer och den amerikanska helikoptertillverkaren Bell Textron. Bombardier i Montreal är idag inte bara en jätte inom flygindustrin, utan har också blivit en jätte inom transportsektorn. När det gäller telekom så var Ottawa en ”boomtown” till för ett och ett halvt år sedan. Då var det extremt svårt att få tag på kvalificerad arbetskraft. Idag ser saken verkligen annorlunda ut och vi får se vad framtiden har att bjuda på, säger han.

Vad kommer NRC:s satsning på tillämpad forskning betyda för er grundforskning?
-Vi har hela spektrumet, säger NRC:s Arthur Carty. Vi har Stacey Institute for Molecular Sciences (SIMS) som studerar saker vilka kanske får industriella tillämpningar om femton år. Vi har Hertzbergs Institute of Astrophysics som driver nationella astronomiska observatorier åt den akademiska världen.
-Inom bioteknik går det inte att få uppmärksamhet om man inte har en verkligt stark bas för sin utvecklingsverksamhet. Det betyder att alla våra biotekniska laboratorier måste investera i grundforskning och tekniska plattformar (platform technologies,) vilket inte hindrar att de också engagerar sig djupt i samarbete med industrin.
-Det är en balans där SIMS lutar åt grundforskning, medan Biotechnological Research Institute (BRI) i Montreal har en mix med 40 procent grundforskning och 60 procent tillämpad. I andra ändan har vi Institute for Aerospace Research (IAR) som jobbar väldigt nära den kanadensiska flygindustrin och servar dess behov inom aerodynamik och kundanpassad modifiering av flygplan, säger Arthur Carty.

Hur förhåller sig er forskningsstrategi till USA:s med tanke på att ländernas ekonomier är så intimt sammankopplade? Kan Kanada tänka sig att spela en komplementerande roll?
-Det råder inget tvivel om att våra marknader är tätt sammanflätade, men vi låter oss inte hejdas av att USA satsat hårt på ett visst område. Vi vet till exempel att de har stora nationella program inom nanoteknik, samtidigt som Kanada investerar i ett nytt nationellt center för nanoteknik vid University of Alberta. Vi räknar med en nanoteknisk revolution inom tio år, kanske tidigare. Det skulle vara olyckligt om Kanada inte kunde delta i den och dra fördel av den. Det är skälet till att vi ger oss in på detta område samtidigt som USA, Japan och Europa gör det. Vi tänker inte stå vid sidan om ett område med så stor potential, säger han.

Men på mer mogna områden borde man kanske dela på kakan och satsa på det man är bäst på...
-Informationteknik och telekom är mogna branschen, men det finns så många nischer där vår industri kan spela en avgörande roll. Fotonik är ett sådant område. Vi tror att Kanada kan bli en verklig ledare inom fotonik. Vi har runt 80 fotonikföretag bara i Ottawa och ligger bra till för att ta ledningen när vändningen väl kommer, säger Arthur Carty.

Hans Sandberg

Inga kommentarer:

Loading...