söndag, september 05, 1999

deCode Genetics - från genetik till IT

(Dagens IT).

DeCode Genetics på Island. Foto: Hans Sandberg

Isländska gener kan ge bättre vård

Islänningen Kári Stefánsson vände 1996 hem efter en 20-årig medicinsk karriär i USA som gjort honom till professor i hjärnfysiologi vid Harvard Medical School. Med sig hade han löften om 12 miljoner dollar från amerikanska riskkapitalister och drömmen om att förändra den moderna hälsovården med en kombination av genetik, släktforskning och modern informationsteknik.
-Det går inte att ta ut pengar från banken utan att att använda datorprogram, men våra läkare ställer sina diagnoser utan datorstöd. Det är förvånande, säger Kári.


Isoleringen, klimatet och den karga, ogästvänliga naturen har varit islänningarnas förbannelse sedan de första vikingarna slog sig ner här i slutet på 800-talet på flykt undan en norsk kung. Idag är Island en modern nation med hög levnadsstandard och det är bara några timmars flygresa till New York, Paris och London, men isoleringen förblir en del av verkligheten, inte minst för forskare och högutbildade, som ofta söker sig utomlands, åtminstone för en tid.



Kári Stefánsson, deCodes grundare.
Foto: Hans Sandberg

DeCode Genetics är Islands första biotekniska företag och dess största IT-företag. Det är också ett företag som skiljer sig från mängden genom sin starka forskningsinriktning, vilken bl a visar sig i att en tredjedel av personalen har doktorsexamen. Kári startade deCode utifrån sin övertygelse att den långa isoleringen är en unik resurs i kampen för att avvinna den mänskliga genomen (de 3-4 miljarder bitar DNA-kod som tillsammans gör människan till människa) sina hemligheter. En verksamhet som han beskriver som en gigantisk ”download” av data från människan.

Om genforskningen lyckas väntar en enorm revolution av hälso- och sjukvården. Många sjukdomar kan komma att botas ungefär som man idag fixar buggar i dataprogram, dvs genom att man ersätter ”felaktig” programkod med riktig. Perspektivet hissnar.

Men för att komma dit måste vi först plocka av människan hennes genetiska information och lära oss tolka den. Kruxet är bara att det finns så enormt mycket data och så många variabler att mäta och analysera. Samma sjukdom kan förklaras av förändringar (mutationer) hos flera olika gener, vilket gör att forskarna lätt går vilse när de försöker kartlägga sambandet mellan specifika gener och sjukdomar. Och ju större och mer blandad den befolkning är där sjukdomarna finns, desto svårare är det.

Det är det som gör Island så attraktivt. Landets befolkning härstammar från några hundra norrmän och de keltiska kvinnor de rövade med sig. Upprepade katastrofer krympte ytterligare den gemensamma genpoolen, vilket gör forskarnas jobb något lättare. Det finns andra områden med homogen befolkning, men i Islands fall finns det två till skäl som gör det unikt: Island har för det första haft ett nationellt hälsovårdssystem sedan 1915 varför det finns gott om information om befolkningens hälsa och det har för det andra en rik och levande tradition av släktforskning, som dessutom går långt tillbaks i tiden.

Alla dessa tre faktorer förenas i deCode Genetics. Tillsammans ökar de chanserna att man ska hitta kopplingar mellan specifika gener och sjukdomar och kunna följa dem från generation till generation.

Den som besöker företagets moderna anläggning i västra Reykjavik möter mängder av forskare i vita rockar, som med hjälp av toppmodern utrustning extraherar och analyserar genetiska data från blodprover vilka sänts in av läkare runt om i landet. De resulterande DNA-sekvenserna kan sedan matchas med den genealogiska databas som skapats av företagets 15 släktforskare. Företaget räknar snart med att kunna täcka in nästan alla de 700 000 - 800 000 islänningar som någonsin fötts. Programmeraren Thordur Kristjansson visar med några snabba musklick hur man kan följa en islännings anor tillbaks till 800-talet. Som en extra liten demo visar han hur Káris och premiärministern David Oddsons rötter korsar varandra för åtta generationer sedan.
-Jag kan ta 1200 individer med en viss sjukdom och samköra den (informationen) med vår genealogiska databas. Resultatet blir en bild som visar exakt hur de är relaterade till varandra, inte bara syskon och kusiner emellan, utan även på långt håll. Detta är mycket viktigt när man studerar komplexa sjukdomar, säger Kári.

Det verkligt stora steget för deCode Genetics och samtidigt det som orsakat en hård nationell och internationell debatt, är planerna på en nationell medicinsk databas över alla islänningar. Den ska ge företaget ett unikt analysverktyg för att kartlägga och analysera sjukdomsgener, genom att man kan samköra DNA-prover från alla islänningar (som inte aktivt ställt sig utanför modellen,) med annan medicinsk information och deCodes genealogiska databas. Den isländska regeringen stöder projektet och Alltinget antog i december en lag om ny isländsk hälsodatabas i linje med deCodes planer. Ytterligare stöd kommer från den schweiziska läkemedelsjätten LaRoche som våren 1998 skrev på ett 5-årsavtal med deCode, som om de kan leverera vad de lovat, ska leda till investeringar på 200 miljoner dollar, ett jättebelopp för en önation på 270 000 invånare.

Men planerna på en sådan har lett till en häftig debatt både på Island och internationellt. Det isländska läkarförbundet förkastade lagen som oetisk. Genforskare och experter på kryptering världen över har protesterat mot vad de ser som bristande skydd för den personliga integriteten. Många frågar sig också om inte banden mellan deCode och regeringen varit väl starka och åter andra frågar sig varför Káris företag, som dessutom registrerats i Delaware i USA, ska få profitera på islänningarnas genetiska data.

Det kritikerna fruktar mest är missbruk av genetisk information, t ex om försäkringsbolag fick tag på listor över folk som är genetiskt betingade för vissa sjukdomar. Den isländska folkförsamligen Alltinget antog ett reviderat förslag i december 1998, men regeringen har ännu inte beslutat om den licens företaget behöver för att bygga databasen. På deCode är man övertygade om att de ska få den och pekar på att de är det enda företag som regeringen förhandlar med om saken.

Debatten rasar än, men har inte rubbat vare sig Kári eller regeringen. En opinionsmätning beställd av deCode slog nyligen fast att 63 procent av islänningarna stöder projektet. Kári själv har offentligen kallat sina kritiker småaktiga och trångsynta. Kritiken från svenskt håll avfärdar han som hyckleri.
-Sverige har de senaste 30 åren haft en centraliserad hälsodatabas knuten till namn och personnummer. Den enda skillnaden är att den drivs av regeringen, medan vår databas ska skötas av ett privat företag. Folk frågar hur man ska kunna lita på ett privat företag för att skydda personlig information och privatlivets helgd. Mitt svar är att det inte finns någon institution i Europa som gjort fler övertramp mot den personlinga integriteten än staten. Och det har inte varit för att den varit ond, utan därför att den har så många förpliktelser och kan finna så många goda skäl för att förgripa sig på vårt privatliv, säger Kári och tillägger att om ett privat företag gjort samma sak skulle det lagts ner på direkten.

-Vårt mål på lång sikt är att lära världen att använda genforskningen för att utveckla hälsovården. Vi vill bygga den centrala hälsodatabasen för att kunna forska i genetik på ett mer effektivt sätt och för att skapa program för beslutsstöd inom hälsovården, säger han och uttrycker sin förvåning över att dagens läkare inte använder datorer mer när de ställer sina diagnoser, säger han.
-Du kan inte ta ut fem dollar från ditt bankkonto utan hjälp av programvara, men en läkare – även i den bästa av institutioner - använder bara sin hjärna, säger Kári.
-De har en hälsovetenskapliga databas i sina huvuden, men den är inkomplett, imperfekt och förfaller hela tiden, samtidigt som yrkets kunskapsbas hela tiden blir större och svårare att hantera, säger han.

Kári ser deCodes Genetics framtid som en leverantör av informations- och konsulttjänster baserade på databaser och verktyg för analys av genetiska data.
-Vi kommer att vara ett rent IT-företag inom fem år, spår han och förklarar: Ett genetikföretag kan gå åt två håll: Ett sätt är att använda de gener man upptäcker för att bli ett läkemedelsföretag, vilket är vad Millennium och Human Genom Sciences gör. Ett annat sätt är att fortsätta koncentrera sig på genetiken, vilket i vårt fall betyder att vi koncentrerar oss på vår befolknings egenartade struktur. Vi vill gå bortom upptäckandet av gener till att hjälpa världen använda genomen, dvs ”ritningarna” till människan, vid beslutsfattande.

Denna strategi påminner om den som de amerikanska företagen Incyte Pharmaceuticals och Celera Genomics följer. New York Times skribent Laurence Fischer jämförde dem nyligen med Bloomberg, finansnyhetsbolaget. ”Precis som Bloomberg säljer information till finansvärlden utan att själv vara en mäklare, säljer dessa företag genetiska databaser till läkemedelsföretagen och tänker inte tillverka läkemedel.” (29 aug.)

Under intervjun frågar jag om det inte är ett slags expertsystem han bygger, men han gillar inte den kopplingen.
-Du kan kalla det vad du vill och jag kan tala om för dig varför alla expertsystem har misslyckats, svarar han. För 15 år sedan kunde jag spöa varenda schackdator i världen även efter att ha druckit en flaska whiskey. Idag spöar Deep Blue världsmästaren i schack varenda gång de spelar. Varför kan Deep Blue göra det? Därför att den har en databas över alla spelsituationer som publicerats under det senaste århundradet.
-Jag vill ta denna databas och använda den tillsammans med patientdata för designa program som kan hjälpa till att fatta beslut i hälsovården.
-85 procent av världens befolkning saknar idag access till hälsovård. Möjligheterna är enorma. Man kan fråga sig vad det har med genetik att göra, men det har allt med genetik att göra, för idag närmar man sig sjukdomar utifrån deras biologiska egenskaper, men när vi kan skapa gentiska profiler för människor kommer vi att kunna betrakta sjukdomarna som en biologisk störning mot en specifik genetisk bakgrund. Det ger oss en mer personlig ansats och gör systemet mycket mer kraftfullt. Man kommer inte bara att kunna ställa frågor om en sjukdom givet symptomen, utan ställa dem mot en viss (genetisk) bakgrund.

DeCode ska inom kort demonstrera en del av sin teknik på en webbsajt för såväl läkare som den intresserade allmänheten. Där ska ”assistenter” i form av dataprogram samla in information om besökares symptom och sedan söka igenom deCodes databaser för att hitta matchande information. De ska också kunna föreslå prover och vilket slags läkare man bör uppsöka.
-En god läkare utvecklar en intuition som är ett underbart instrument för att kompensera pss för våra inlärningsmässiga begränsningar. Din hjärna klarar inte av att analysera alla tänkbara kombinationer, men ett program kan göra det och är därför ett extremt viktigt hjälpmedel för en läkare, säger Kári, Stefáns son.

Hans Sandberg

Känsliga data

DeCode Genetics har fått mycket kritik för sina planer på att bygga en hälsodatabas över alla islänningar. Ross Anderson, en ledande expert på kryptografi inom hälsovården, granskade i slutet av 1998 deCodes uppläggning av integritetesskyddet på uppdrag av det isländska läkarförbundet och fann det otillräckligt.

Kritkerna har förutom brister i kryptografin skjutit in sig på att lagen inte kräver att meborgarna tillfrågas om de vill vara med i databasen, utan bara inkluderar möjligheten att ställa sig utanför den. Ross Andersson skriver i ett ebrev till undertecknad att han idag snarast är mer kritisk än mindre. Vad gäller kritiken för att deCode fått ett monopol på genforskningen i Island, svarar företaget att lagen säger att databasen ska vara tillgänlig för andra forskare än deCodes. Men den innehåller också en gummiparagraf om att forskarna inte får använda databasen i strid med deCodes kommersiella intressen.


deCodes IT-chef Hakon Guðbjartsson.
Foto: Hans Sandberg

Vad gäller skyddet för privatlivet anser deCode att de byggt ett tillförlitligt system.
-Vi vill använda hälso- och genetiska data för att förstå sjukdomar, säger företagets IT-chef Hakon Guðbjartsson. Målet är att bygga databasappliktioner som låter oss analysera data utan att inkräkta på folks privatliv.
-Det går inte att ta information för en enda individ och använda den för generella utsagor om ett annat samhälle. Frågorna måste vara tillräckligt generella för att man ska kunna använda dem som modell för ett annat land, t ex Sverige eller USA. Det ligger därför i forskningens intresse att skydda enskilda individers privatliv, säger han.
Men även om man godtar deras försäkringar, så finns möjligheten att bakvägen spåra individer med hjälp av den genealogiska databasen. Hakon medger detta, men säger att de försöker stoppa sådant missbruk genom att bygga in spärrar mot alltför specifika frågor till databasen. Ross Andersson tycker emellertid inte att detta räcker.

Hans Sandberg


Inga kommentarer:

Loading...