"Jag
minns tydligt hur far satt framför sängen med armarna över stolskarmen och hur
tårarna rann nedför hans kinder. Det såg nog väldigt illa ut och jag fick kämpa
länge mot sjukdomen. Läkarna hade som sagt gett upp.
'Han
kommer inte att bli 10 år gammal,' var deras dom."
Citerat ur boken Jag blandar solsken i färgen.
http://sandbergfeatures.blogspot.com/
"En dag efter att vi syskon som vanligt hade badat i ett stort träkar på köksgolvet fick vi för oss att springa nakna från det ångande varma köket ut på gården i den iskalla vinternatten. Det måste ha varit 15 till 20 grader kallt. Följden blev att jag fick vad man sa var en dubbelsidig lunginflammation."
Jag blandar solsken i färgen
Pappa berättar:
"Efter en stund så öppnades dörrarna och då hängde kon där och så skar de upp den och hela magen vällde ut och det ena med det andra. Blodet sprutade. Vi ungar fick ju inte vara med, men vi sprang omkring där ändå. Och ibland vart slaktarna förbannade och tog en skopa blod och slängde efter oss. Det hela luktade pyton för magsäcken vällde ut när de skar upp kon. Så det är klart att vi levde lite som i Vilda Västern."
Obama vann. Han vann trots fyra år av skamlös republikansk obstruktionism, rasism och en bred och systematisk kampanj för att hindra fattiga och etniska minoriteter från att utnyttja sin rätt att rösta. Han vann mot en motståndare som skiftade politik lika lätt som en kameleont skiftar färg och som backades upp av en lika reaktionär som välfinansierad hatkampanj.
Tack gode gud skulle jag sagt om jag varit religiös!
Om Mitt Romney vinner så kommer jag att flytta mitt pensionssparande till Cash Reserves, men jag kommer att vänta ett par veckor eftersom Wall Street förmodligen kommer att hoppa jämfota över att en av deras egna blivit president och att valresultatet bevisat att det fortfarande går att köpa ett val. Men när segeryran väl lagt sig kommer investerarna att börja fundera på vad som ska hända när det står klart att det inte längre går att undvika den finansiella krasch (the fiscal cliff) som väntar i början av 2013. Demokraterna kommer inte ha något som helst intresse av att böja sig när Romney och Ryan försöker tvinga igenom ännu en omgång skattesänkingar för de riktigt rika och samtidigt skärpa beskattningen av medelklassen och avveckla det socialförsäkringssystem som FDR lade grunden till efter den förra stora kraschen. Utan demokraternas stöd kommer Bush-regeringens oansvariga skattesäkningar för de rika automatiskt avvecklas, samtidigt som Pentagon kommer att få se sin budget kraftigt beskuren. Dessutom kommer medelklassen att få se sina skatter höja, vilket inte är så bra för den ekonomiska tillväxten. Och en president Romney kommer att sända chockvågor världen runt, skärpa den politiska osäkerheten våldsamt i Mellanöstern och inbjuda Kina till att testa Romney:s nerver genom att skärpa rivaliteten med Japan om öarna i Sydkinesiska sjön. Nordkoreas militärer kommer att ha utmärkta argument för att blockera den unge ledaren Kim Jong-uns försökt till reformer. En seger for Romney betyder växande orättvisor på hemmaplan, reaktionära attacker mot kvinnor och minoriteter, samt stor oro i världen. Och Romneys gamle polare Benjamin Netanyahu kommer att få ångra sin vettlösa inblandning i amerikansk inrikespolitik. Ayatollorna i Iran kommer att välkomna den nya Romney-regimen eftersom Amerika nu åter ser ut precis som de utmålat landet för sin befolkning. Och Al Qaida kommer att slipa knivarna för att dra fördel av en ny vända av neokonservativ utrikespolitik.
Vi får hoppas att det inte blir så att det moraliskt bankrutta paret Romney-Ryan vinner.
Det är så mycket som står på spel, både USAs och världens. Många som röstade på George W. Bush trodde inte att han var så farlig eftersom han verkade lätt korkad och inte särskilt ambitiös, men farlig var just vad han var och hela världen betalar fortfarande notan som han lämnade efter sig.
Barack Obama är tyvärr ingen FDR, utan en vanlig hederlig kille som söker samförstånd där han borde stålsätta sig, men han har trots allt räddat USA undan total katastrof och avvecklar krigen i Irak och Afghanistan. Vi progressiva är ständigt frustrerade över en progressiv president som verkar ha ett masochistiskt drag, men han är i varje fall en hederlig människa som söker lösningar och kämpar för mannen på gatan.
Mitt Romney är en överklasslyngel som efter att ha spenderat ett liv med att stoppa fickorna fulla med andras pengar och gått över lik i form av slaktade fabriker tycker att han förtjänar att bli VD för världens rikaste och mäktigaste land. Det har inte så mycket med hans märkliga religion att göra (säg den religion som inte är märklig!) utan med en självgodhet och cynism som är makalös.
Det är möjligt att allt Mitt Romney vill är att vinna och att om han bara kan ställa även denna pokal i troféskåpet som kommer han att tackla problemen pragmatiskt, men det är ännu mer möjligt att han kommer att försöka lägga om kursen ännu mer åt höger, vilket kommer att leda till en ekonomisk katastrof och ett eller ett par nya och dyra krig för att få folk hemma att glömma bekymren.
Personligen tror jag att en seger för Mitt Romney kommer att leda till ett nytt 1968. En stor del av ungdomen och de mindre väl beställda kommer att ge upp hoppet om demokratin och ta till gatorna.
Undrar om de rika som pumpar miljarder i Romneys kampanj inser att de kommer att förlora enorma materiella värden när systemet brakar samman.
(Uppdaterad 14 september 2012 med ny information från Kenneth Bergman).
Jag har som de flesta barn en bok med bilder som min mamma ställde samman under mina första år och sedan kompletterade på gamla dar. Där finns en hårtufs intejpad och på en sida finns pappas och mammas namn och födelsedatum, samt mina far och morföräldrars namn och datum. Under dem finns det utrymmer för att på tvären skrivan in den föregående generationen. Där står det (felaktigt) att Johan Ersson var farmors far och Britta Ersson var farmors mor. Men där namnet på farfars far skulle ha stått är det vit lack och fältet för farfars mor är inte ifyllt.
Jag visste att farfar ska ha kommit från Trönö, men pappa nämde ibland Enånger och sa när vi var små att familjen egentligen hetat Hammar, men att det var två bröder som kallats in till att göra sin värnplikt och att den ena fått byta namn vid inskrivningen eftersom de inte ville ha två med samma namn. Han skulle då ha valt namnet Sandberg eftersom han bodde vid ett sandberg. Det var förvirrande uppgifter och när jag försökte komma underfund med hur farfar kunde ha kommit från både Trönö och Enånger trots att det är flera mil mellan platserna var jag ännu mer förvirrad. Jag tänkte att farfar kanske flyttade från Trönö till Enånger innan han kom till Söderhamn, såvida han inte var född i Enånger och flyttat till Trönö.
För att få klarhet gick jag åter ut på nätet och sökte efter "Sandberg +Trönö" och bland svaren fanns ett resultat som var extra intressant.
Under mitt letande efter den plats där Sandbergs hörna bör ha legat hittade jag en artikel med titeln En bageriepok. Den handlar om familjen Sedwall som drev bagerirörelser i Mariestad, Stockholm, Västerås och Söderhamn. Lars Oskar och Matilda Sedwall (namnet var ursprungligen Sedvall, men ändrades senare till Sedwall) startade 1893 ett bageri på Kungsgtan 29 i Söderhamn. De hade 10 barn, varav bara fyra överlevde födsel och barndom, sönerna John, Karl och Nils, samt dottern Fanny. Karl och Nils fortsatte driva rörelsen efter faderns död 1912, men det var svårt att få det hela att gå ihop och Karl löste 1935 ut sin bror ur firman. Nils flyttade till Västerås med sin hustru Doris, vars familjenamn var Thunborg. Doris Sedwall skulle under många år fungera som återförsäljare av pappas konst i Västerås. Jag minns att hon hade en stor och vacker våning mitt i stan där hon ställde ut pappas tavlor. Jag visste dock inte att hon var född Thunborg, men det förklarar kanske varför pappa gjorde ett porträtt av Folke Thunborg, en tung socialdemokratisk politiker i Söderhamn och senare förbundssekreterare i det Socialdemokratiska ungdomsförbundet (SSU) 1935-1940, samt direktör för Aftontidningen 1942-1944 och landshövding i Norrbottens län 1953-1957.
Vad jag vet så var familjen Sedvall nära nog grannar med familjen Sandberg, vilket gör att att jag undrar om Sandbergs hörna kanske låg i hörnet Norralagatan-Kungsgatan.
View Larger Map
Skandal på demokraternas konvent.
Igår var vi saliga över en rad mycket starka tal och Michelle Obama's fantastiska avrundning på kvällen.
Men idag tvingas vi vittna om det pinsamma ögonblick då "Gud" kuppades in i plattformen och det gjorde även ett bisarrt "erkännande av Jerusalem" som Israels huvudstad.
Det var röstfiske av skamligaste sort. (Det faktum att Gud och erkännandet av ockupationen funnits med i tidigare plattformar är ingen ursäkt.)
Tre gånger fick konventets ordförande och Los Angeles borgmästare Villaraigosa ställa frågan om delegaterna ville ställa sig bakom förslaget. På många lät det som att nejrösterna dominerade, men tredje gången var det kanske lika. Fast omröstningen krävde 2/3 majoritet för att gå igenom. En kvinnlig politruk ställde sig bredvid borgmästaren som då lydigt förklarade att förslaget antagits med kvalificerad majoritet. Det är pinsamt så det förslår och republikanerna har redan börjat använda fadäsen i sin propaganda.
