torsdag, november 20, 2014

En dromedarkalv klarar sig med nöd och näppe i Kabuls trafik (20/11/1974)

Trafikkorsning i Kabul. Foto: Hans Sandberg, 1974.
[2014]
Vi stannade ett par dagar till i New Delhi och shoppade i turistbutikerna runt Connaught Circle medan vi väntade på avfärden. Jag köpte sex meter sidentyg, tjockt och mörkblått med guldtråd invävt, samt flera meter vitt silke. Det var till mamma. Hon använde så småningom det blåa tyget till gardiner och bar det vita silkestyget som en schal på mitt bröllop på Staten Island, New York, 1989.
*
Själva avfärden från Delhi minns jag inget av trots att det rimligen borde ha varit en för oss stor och emotionell händelse. Det är blankt. Nästa minne är från Pakistan. Vi körde genom en dammig stad bland människor, cyklister, rickshaws, hästdroskor och taxibilar. Solen syntes gå ner där gatan slutade. Men var det ett minne av händelsen, eller bara ett konstruerat minne baserat på ett svartvitt foto jag tog från bussen? Nästa minne är att vi stannade i en liten stad för att köpa nybakat bröd. Jag minns att det var kallt och frostigt på morgonen och att de bakade brödet på väggarna av en ugn som satt i marken. Brödet var stort och fårigt och väldigt gott. Sedan började den dramatiska färden upp mot Khyberpasset där bergväggarna reste rakt upp mot himmelen med oss längst ner och mitt emellan.  
Solnedgång över stad i Pakistan. Foto: Hans Sandberg, 1974.
Troligen i närheten av Peshawar, på vägen mot Kyber Pass.
Foto: Hans Sandberg, 1974.
Bussen Bull på väg mot Khyberpasset.
Foto: Hans Sandberg, 1974.

I Alexander den stores, Baburs och andra
erövrares "fotspår" genom Khyberpasset.
Foto: Hans Sandberg, 1974.
Jag måste ha fyllt 21 i Kabul, men jag har inget minne av att jag firade min födelsedag och det står inget i dagboken om saken, så jag antar att andra saker var av större intresse. 

Ca 20 november 1974

Mitt i Kabul driver fåraherdar små fårahjordar genom trafiken. Unga pojkar och knotiga gubbar drar tunga kärror. Utanför centra1posten är det nära att en dromedarkalv blir påkörd. Den rusar förvirrad ikapp modern. Framför våra bussar säljer man äpplen, vindruvor, meloner, rädisor, bröd och bullar. I vida bomullskläder, trasiga kavajer och turbaner eller mössor av karakulskinn.

*

På hemvägen från Indien talade vi med ägaren av Hotel Super-Bezhad. Han är kuchi, nomad, och berättade att han inte hade råd att gifta sig. För honom skulle det kosta två dromedarer och ett antal får.

Inga kommentarer:

Loading...