måndag, september 29, 2008

Krisen fortsätter - "fixaren" McCain står med rumpan bar

Det har sagts att grunden till finanskrisen är bostandslånen, men det är inte sant. Krisen handlar om förtroendekapital och president George W. Bush har inte bara förbrukat det lilla kapital han fick med högsta domstolens hjälp våren 2001 och det som Osama bin-Laden bjöd på när han attackerade USA 11 september, utan varenda öre av det politiska kapital som det ofta godtrogna amerikanska folket försett honom med.

Och nu står kejsaren naken och det är ingen skön syn och den amerikanska ekonomins finansiella system faller som ett korthus. Och utan ett minimum av politiskt förtroende kan det inte finnas någon politisk makt. Impotensen exponerades med all tydlighet när representanthuset röstade om den finansiella räddningsplan som manglats fram under helgen och som John McCain skyndat sig att ta äran för efter sitt teatraliska "avbrytande" av sin kampanj för att flyga in till Washington, D.C. och ställa allt till rätta. Men David Blaines dödsdykning hade mer verklighetsförankring än John Wayne McCains inhopp och på tisdagen stod det klart att inte ens ett ton av politisk viagra skulle kunna återställa McCains politiska potens.

Det som fällde räddningspaketet var ett populistiskt uppror, samma populism bland republikaner på vischan som sänkte försöket att reformera USA:s invandringspolitik. Det var USA:s taliban som talade. Kanske tror de att allt som behövs för att ta USA ut ur krisen är moralisk rakrygghet, starka män och gudsfruktan. Sist man prövade denna metod sjönk USA ner i en depression som -- trots FDR:s New Deal -- varade in i andra världskriget.

Dagens kris sätter punkt för den konservativa och neokonservativa eran. Det är nyliberalismens moraliska, filosofiska och politiska kollaps, men lösningen har ingenting med socialism att göra, utan om att rehabilitera politiken, reformera marknaderna, bygga ut det sociala skyddsnätet och återställa det jämlikhetsideal som trots allt finns i USA. Världen och USA står inför enorma investeringsbehov, infrastrukturen måster förbättras radikalt, energihushållningen revolutioneras på samma sätt som elektroniken revolutionerade vårt sätt att kalkylera och kommunicera. Vi behöver ett nytt New Deal, det som Thomas Friedman kallar ET.

Men för att få igång den revolutionen behöver vi nya sociala attityder, nytt ledarskap och en flod av innovationer.

Krisen är förnyelsens tid. Det är en kreativ förstörelse.

Hans Sandberg

Inga kommentarer:

Loading...