På
torsdagseftermiddagen tog vi taxi från Dal Lake till Jama Masjid i norra
stadsdelen. Från taxin kunde vi se flera hundra poliser. På ett litet torg vid
Jama Masjid var det över ett hundra poliser. Alla var kravallutrustade.
Sköldar, långa träbatonger, gevär och pistoler, hjälmar, benskydd och
bröstmattor.
Liksom i många andra städer i Indien
gäller här undantagslagar. I Srinagar är det lag nr 144, som förbjuder
folksamlingar om mer än fem personer. Lagen infördes 1908 av engelsmännen i den
indiska strafflagen och har hängt med sen dess. (Jfr. Imperialism and Revolution in South Asia, Edited by Kathleen Gough & Hari P. Sharma (Monthly Review Press, 1974, s 289.)
Augusti-oktober 2014
Konflikten i Kashmir har fortsatt genom åren och 1989 blossade ett väpnat uppror som Indien skyller på gerillarörelser som växt fram i det afghanska motståndskriget mot Sovjet och börjat etablera sig i Kashmir efter att Sovjet lämnat Afghanistan.
Shejk Abdullah – ”Kashmirs lejon” – lade om sin strategi efter splittringen av Pakistan.(Den pakistanske presidenten Yahya Khan genomförde extremt brutala attacker på Östpakistan och det var först efter att Indien ingripit och besegrat de pakistanska styrkorna som den nya staten Bangladesh kunde bildas.) Abdullah oroade sig för fortsatt söndring på subkontinenten och ingick ett avtal med Indiens premiärminister Indira Gandhi, vilket åter gjorde honom till Chief Minister över delstaten Jammu & Kashmir. Han skulle behålla den titeln till sin död 1982 och det blev hans son Farooq Abdullah som tog över titeln. Farooq satt i tre omgångar mellan 1982 och 2002. Hans son Omar Abdullah var delstatsminister 2001-2002 och är sedan 2009 Chief Minister.
Mirwaiz Molvi Farooq som ledde Awami Action Committee när vi besökte Kashmir sköts till döds 1990. Indien dömde en medlem av Hizbul Mujahideen (Kashmirs "Party of Holy Warriors”) för mordet. Mirwaiz Molvi Mohammad Umar Farooq tog över sin faders roll som ledare för rörelsen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar