Ett brev hem från Srinagar, Kashmir (10/10/1974)

Srinagar, Kashmir. Foto: Hans Sandberg, 1974.

Srinagar, Kashmir

10 oktober 1974

Hej,

Dags för några rader igen. Ni har tur för jag och Elisabeth har haft en jäkla diarré i natt. Elisabeth är bra från influensan sedan en vecka men magarna sprutar ibland. I förrgår träffade vi Fredrik och Lasse här. De bor på en husbåt med badkar och toalett. De äter frukost och två stora mål med desserter varje dag. För det betalar de 30 rupies (ca 18 kr) per dygn per person. Elisabeth och jag bor i bussen. Det är billigare och så är det alldeles för rått på nätterna i en husbåt. Fredrik och Lasse har varit 10 dagar i Delhi och tolv dagar här. Igår hyrde vi en shikara (motsvarar Venedigs gondoler och paddlade runt i Dal Lake bland husbåtar och trädgårdar genomkorsade av kanaler. Srinagar ligger mycket vackert i Kashmirdalen. I nordöst höjer sig Himalayas bergskedjor. Staden ligger i ett sjösystem och genomlöps av floder och kanaler. Den är smutsig och fattig, men säkert relativt välmående, jämfört med Indien i övrigt. Sedan åt vi lunchen tillsammans med Lasse och Fredrik i husbåten. Ris och kött, grönsaksstuvning och en ärtröra. Till efterrätt fick vi en kompott på kokta äpplen och till sist te. Det kostade 25 rupies för oss två plus att vi gav 5 r i dricks.  (lite för mycket egentligen). Troligen var det ovanan vid den indiska näten som gav oss diarré i natt för Fredrik och Lasse har ju ätit där varenda dag och klarat sig bra. Idag vilar vi oss i bussen och dricker te. Det är 35 grader i bussen, så man blir matt.

Klockan är halv fem och det blir sakta svalare.

(…)

Jag har hittills gjort av med ca 550 svenska kronor. Elisabeth har gjort av med mindre än 500! Ändå har vi varit ute 1/3 av tiden. Jag har 3.800 kronor kvar på de två månader vi har kvar, Elisabeth har 3.200. Så vi lär nog klara oss ekonomiskt. Jag har tagit 14 rullar film. På lördag morgon åker vi ned till Delhi.

Ni kan ju hälsa alla mina vänner att jag har varit för lat för att skriva en massa kort och brev. Sen får man så lite tid för sånt när man flackar runt med buss. Men nu är vi snart framme. Ni får väl underhålla dem med presskommunikéer tills vidare. Hoppas allt är väl och ni inte jobbar ihjäl er. Hälsa Ingemar och Jan! Nu är det svalt ute och man kanske vågar sig ut. Fast vi är matta efter diarrén. Ni kan ju ge Poste Restante adressen till Delhi om någon vill skriva. Skriv snart! Det är jätteskönt att hitta något i högen när man står och bläddrar bland alla Poste Restante på S.

Hans + många kramar och xxxxxxxxxx  Elisabeth

Augusti-oktober 2014  

Vi hade planerat att åka upp i bergen för att se en glaciär i Himalaya, men natten innan vi skulle åka vaknade vi bägge vid tvåtiden på natten och rusade ut ur bussen så fort vi kunde. Vi hade fått diarré och en explosiv sådan. Det fanns inga toaletter att tillgå, så vi hukade så gott vi kunder bland buskar och rosenrabatter. Jag minns inte hur, men på något sätt tog vi oss tillbaks in i bussen och nästa dag var vi totalt lamslagna. Någon utflykt var det inte tal om.