Femton timmars krypkörning till Srinagar (7/10/1974)

Bull svänger om hörnet i mitten av bilden.
Foto: Hans Sandberg, 1974.

Den gamla järnbron var för trång för våra bussar. 

Det saknades en tum, så bussen fick ta sig 
en skrapa. Foto: Hans Sandberg, 1974.

En lastbil som kört av vägen. Foto: Hans Sandberg, 1974.

Halva vägen hade försvunnit.
Skulle den andra halvan hålla? Foto: Hans Sandberg, 1974.

Möten längs vägen norrut genom delstaten Jammu & Kashmir. 
Foto: Hans Sandberg, 1974.

Augusti-oktober 2014

Vi kör tvärs igenom Pakistan via Peshawar, Rawalpindi och Lahore, bara för att fortsätta in till Amritsar som är huvudstad i den indiska delstaten Punjab. Vi stannade tyvärr inte i Amritsar, så vi missade Sikhernas Gyllene tempel.

7 oktober 1974

Srinagar.

Det tog mer än femton timmars körning till Srinagar från gränsen mellan Punjab och Jammu & Kashmir. Cirka 30 mil, dvs 20 km/tim i snitt. I Amritsar sade man oss att det var omöjligt att ta sig fram med så långa bussar. Likadant sade man i Jammu. Serpentinvägen som var asfalterad i mitten, klättrade sakta upp över bergen och sedan ner i en dal. Så löper den längs floden tills vi åter segar oss över ett pass eller genom en tunnel.

Framåt kvällen möter vi den ena skocken av getter efter den andra. En gammal mager herde med grått skägg och vandringsstav vill kika igenom min kamera. Han håller en killing i famnen och när han går vidare ser vi en så gott som nyfödd killing sticka upp huvudet ur herdens huva. De visslar med ett väsande ljud åt getterna som motvilligt väjer för bussarna.

I en kurva har ett par familjer slagit läger för natten. De är magra, undernärda och har trasiga kläder. De vandrar till fots längs dessa vägar som kramar all must ur de starkaste bilar. Bakom familjerna störtar ravinen fem hundra meter ner. Längst ner rinner en smal bäck.