Sandell överlevde stormen som decimerade hedgefonderna

-Läget är ganska lungt just nu, men vi gick igenom världens storm, säger Thomas Sandell i en exklusiv intervju. Sandell Asset Management Corporation (SAMC) har på 18 månader fått se sina investerare smälta bort som smör i solsken och hedgefonden Castlerigg, som sköts av SAMC, krympte från 7,5 miljarder dollar i förvaltat kapital sommaren 2008 till 1,1 miljarder idag.

Sandell Asset Management har svarat med att stänga sitt Hongkong-kontor och dragit ned personalen vid New York och London-kontoren från 80 personer till 50. Bland de toppnamn som lämnat firman återfinns Nick Graziano som var managing director och specialiserade sig på ”equity special situations,” en verksamhet som idag bara utgör någon procent av rörelsen.

Thomas Sandell startade sin hedgefond 1998 med 40 miljoner dollar i tillgångar och gjorde sig ett namn som en av de mer framgångsrika hedgefondcheferna i New York, men 2008 skulle -- trots att han ”kortade” subprime-sektorn -- slå hårt mot Castlerigg-fonden (registrerad på Brittiska Jungfruöarna) som tappade 30 procent i värde, men växte med 10 procent under 2009.
-Vi är upp 1,5 procent hittills i år och det kan jämföras med minus 4 procent för S&P, minus 5 procent för Nasdaq och minus 9,6 procent för DJ Euro Stoxx 50 index, säger Sandell i en uppföljningsintervju 11 februari.

Dagens finanskris går enligt Sandell inte att jämföra med lågkonjunkturerna 2001, 1990 eller 1974, utan att man får gå tillbaks till 1930-talskrisen eller Japan på 1990-talet för att hitta hållpunkter. Han pekar på raset för fastighetspriserna i ett land där 70 procent av befolkningen äger sina fastigheter och där 24 procent ”negative equity” (dvs huset är värt mindre än lånebeloppet.)
-Deutsche Bank har precis kommit ut med en analys som säger att fastighetsvärdena i USA kommer att gå ned med ytterligare 10-15 procent under 2010 med följd att 48 procent kommer att vara skyldiga mer än husets värde, säger han och påpekar att det kommer att drabba hushållens konsumtion som svarar för 70 procent av USA:s BNP.

Lägg till detta den geopolitiska finansiella oron kring Grekland, Portugal och Spanien och frågetecken kring effekterna av Kinas stimuluspaket. Och i USA finns det enligt Sandell stora risker för politiska misstag. Kommer Obama-regeringens stimulanspaket få igång tillväxten och exporten? En annan frågan är hur stora budgetunderskott man kan klara av.

En skillnad mellan Kinas stimulanspaket och USA:s är att det senare leder till ökad import från Kina pga avindustrialiseringen under de senaste 20-30 åren.
-Det är förmodligen det största problemet för USA. Man har som du säger avindustrialiserat och inte investerat tillräckligt i industrin eller i forskningen, säger Sandell. De låga räntorna och rätten att dra av dem på inkomsten har särskilt i Amerika lett till att folk har en väldigt hög belåning och att vi har väldigt mycket leverage. Den ligger på ungefär 350 procent av BNP, jämfört med 160 procent på 1920-talet. Vi har så mycket högre belåning. Sparkvoten måste höjas rejält, från 4,7 till kanske 8 procent för att vi ska komma tillbaks till en normal situation.

Sandell säger att han inte är någon expert på makroekonomi, men att han följer utvecklingen och dragit ned risken gentemot börsen ”enormt mycket.”
-Vi gör idag inga investeringar i aktier, utan sysslar bara med merger arbitrage och distressed credit opportunities. Det är där det händer mycket när det är dålig konjunktur. Vi har ett väldigt starkt team på detta område. Vi har femton personer som investerar runt om i hela världen och de är väldigt duktiga, säger han.

När vi pratades vid sommaren 2008 sa du att du kortat subprime så att ni klarat er undan den värsta smällen. Vad har hänt sedan dess?
-90 procent av fonderna i vår bransch har gått igenom en djup svacka, en kris liknande den på 1930-talet. Många av våra kunder har gått omkull fullständigt och många förlorade pengar i Maddoff-skandalen. Hela branschen har krympt något enormt. Runt 70 procent av mina konkurrenter försvunnit helt och hållet, säger Sandell.
-Vi svarar på detta genom att starta två nya ”single-strategy” fonder, en kreditfond som ska investera i ”distressed credit” och en merger-arbitrage fond som startade 1 januari med 50 miljoner dollar tillgångar. Våra investerare vill kunna välja hur de ska allokera sitt kapital mellan kredit och merger-arb. Vi har samtidigt skaffat oss en möjlighet att erbjuda dem en bättre likviditetsprofil på fonderna, så att kunderna t ex kan få månatlig likviditet i vår merger-arb fond.

De senaste åren måste har varit lite av ”hela havet stormar.” Har det förändrat din attityd till investeringar?
-Jag har aldrig varit med om ett liknande ekonomiskt klimat. Det är en helt annan grej än vad vi såg på 1970- och 1980-talet. Du måste antingen titta på Japan eller 1930-talet för att kunna jämföra, säger Sandell, som varnar för att S&P indexet kan komma att rasa till 900 (jämfört med ca 1.100 i början av februari) och pekar på den japanska utvecklingen på 1990-talet då vi såg fyra börsrallyn då Nikkei steg med över 50 procent och sex på 20 procent, men där decenniet slutade på minus 74 procent för Nikkei!

Det är som trappan på Gröna Lund.
-Ja, just det och det var det vi såg ifjol där vi hade ett starkt Bear-Market rally. 1932 var börsen upp 50 procent, men sedan gick den ner 90 procent.

Vad säger du om den politiska risken? 1937 stramade man åt i USA ekonomin säckade ihop.
-Vi hade många policy misstag i Japan på 1990-talet liksom i USA på 1930-talet. Jag tror inte att man kommer att göra om dem idag.

Men nu har republikanerna fått en senator till vilket betyder att de kan blockera allting från Obamas sida. Finns det en risk att man kommer att fokusera sig så mycket på budgetunderskottet, vilket Paul Krugman varnar för, att vi får ett politiskt klimat där man inte kan satsa även om man skulle behöva det?
-Risken för politiska misstag är en av de största riskerna under de närmaste åren. Det finns ett väldigt stort utrymmer för detta. Vi har ett kongressval i höst, vilket gör att andra halvan av 2010 och nästa år kan bli ganska skakiga. Och investerare gillar inte osäkerhet.

Vad ser du när du blickar framåt?
-För mig är det väldigt enkelt. Det bästa sättet att investera är inom kreditstrategier och merger arbitrage, för där behöver jag inte vara orolig över om börsen går upp eller ner. Så länge som affären går igenom får vi vår marginal och eftersom det är så lite kapital i branchen blir marginalerna väldigt höga. Nu finns det nästan inga ”prop trading desks” (dvs avdelningar där banker spekulerar med inlånat kapital) kvar och Obama vill nu stoppa all ”prop trading” och det ser ut som att det kommer att gå igenom, vilket är väldigt positivt för oss. Vi har kunnat få en avkastning på 15-25 procent från strategiska fusioner med enormt låg risk. När det gäller vår kreditportfölj så har den vuxit med i genomsnitt 24,2 procent per år sedan starten 2001, säger Sandell som en indikation på potentialen i den nya ”single strategy” kreditfonden.

Hans Sandberg

Läs mer om Thomas Sandell

Att intervjua finansdoldisen Thomas Sandell


Läs intervjun från 2007 med Thomas Sandell i boken Swedish-American Currents

Sandell surfar vidare medan börserna rasar (Realtid.se 1 juli 2008) 

Absolut vinst för barnens skull

Sandells hedgefond krympte 60 procent på ett halvår

(Uppdaterad 8 februari 2010: Thomas Sandell sa i en telefonintervju 5 februari att siffran 10,1 miljarder inte avsåg tillgångar Sandell Asset Management förvaltade över, utan värdet av investeringar fonden kontrollerade om man inkluderar sådana som lånefinansierats. Uppgiften att tillgångarna skulle ha ökat med 35 procent är därför felaktig. Han säger också att fonden vid starten 1998 hade 40 miljoner dollar i tillgångar och inte 125 miljoner.)

När jag intervjuade Thomas Sandell för drygt ett år sedan berättade han att Sandell Asset Management klarade sig bra under 2007 och stigit till 7,5 miljarder dollar. I juni sa han till mig att han lyckats driva upp värdet på sin hedgefond Castlerigg Investments till 10,1 miljarder dollar genom att korta subprimesektorn och hela byggsektorn. Värdet av hans fond hade ökat med 35 procent på ett halvår och det trots subprimekrisen. Han förefall vara osårbar, men skulle lyckan stå honom bi under den globala finanskrisen höstern 2008 och vintern 2008/2009? Jag försökte i höstas få tag på honom för att få veta hur det gått, men han är som bekant en extremt privat person vad gäller massmedia.

Forbes avslöjar dock i sin bilaga om världens rikaste att inte ens en så driven och skicklig spelare som Sandell klarat sig oskadd genom stormen. Castlerigg Investments tillgångar smalt under hösten ihop till 4,0 miljarder dollar, vilket är en minskning med 60 procent! Ouch! Fast å andra sidan lyckades Sandell i år komma med på tidningens lista över världens miljardärer - om än på plats 701.

Hans Sandberg

Om du vill läsa mer om Sandell kan du klicka på de här länkarna!

Att intervjua finansdoldisen Thomas Sandell

Intervju med Thomas Sandell i Currents Magazine No. 4 2007

Sandell surfar vidare medan börserna rasar (min artikel för Realtid.se 1 juli 2008) 
Absolut vinst för barnens skull

Forbes om Sandell som nr 701 på listan över världens miljardärer
”Incidenten ligger bakom oss” (Sandells firma straffad av SEC)
Thomas Sandell spelar hårt i USA (Realtid.se 12 dec 2006)

Sandell surfar vidare medan börserna rasar

(Uppdaterad 8 februari 2010: Thomas Sandell sa i en telefonintervju 5 februari att siffran 10,1 miljarder inte avsåg tillgångar Sandell Asset Management förvaltade över, utan värdet av investeringar fonden kontrollerade om man inkluderar sådana som lånefinansierats. Uppgiften att tillgångarna skulle ha ökat med 35 procent är därför felaktig. Han säger också att fonden vid starten 1998 hade 40 miljoner dollar i tillgångar och inte 125 miljoner som jag tidigare angett i denna text.)

NEW YORK – Vi ligger på plus minus noll medan börsen är ner 12 procent hittills i år, säger Sandell i en exklusiv intervju.

Thomas E Sandell är en av de mest framgångsrika svenska finansmännen i New York. Hans fond hade 40 miljoner dollar i tillgångar vid starten 1998 och inte ens finanskraschen som började med problemen med subprime-lånen förra sommaren har fått honom på knä.

Tvärtemot att som sina forna kolleger på Bear Stearns spela på de riskabla subprimelånen, kortade han dem liksom byggmarknaden i stort. Det skulle visa sig vara ett smart drag.

Sandell är inte ensam om att ha hittat en strategi för att skydda sina investerares värde när det blåser finansiella isvindar.

Reuters rapporterade den 19 juni från en hedgefondkonferens i Monaco att många förvaltare börjat lära sig läxorna av det senaste årets bakslag och nu ser möjligheter i marknadens våldsamma gyrationer.

Finansmannen John Paulsson, som ifjol tjänade 3,7 miljarder dollar på att korta subprimesektorn, sa på konferensen att han såg en ”opportunity” på 10 miljarder dollar i ”distressed debt” (dvs dåliga lån) och ”higher quality mortgage debt” (dvs bolån med hög chans att de betalas).

Första kvartalet var tufft för hedgefondsektorn, inkomsterna sjönk 2 procent enligt ett index från Credit Suisse/Tremont. Andra kvartalet verkar dock lite ljusare och samma index steg i maj med 2 procent. Reuters citerar en av Thomas Sandells kolleger, Ken Glassman, som på konferensen sa att nedgången för ”distressed” tillgångar kommer att bli djupare än efter dot-com bubblan ”och förse oss med bättre tillfällen än vi sett på länge.”

Reuters skriver också att Glassman ansvarar för tillgångar på 16,9 miljarder dollar hos Sandell Asset Management, men denna siffra är dubiös. Vi har försökt få uppgiften bekräftad från Reuters Londonkontor, men hittills utan resultat.

Sandell själv säger att hans fonds tillgångar i dag ligger på 10,1 miljarder dollar, vilket motsvarar en ökning på 35 procent jämfört med 7,5 miljarder för drygt ett halvår sedan.

Precis som Paulsson har Sandell kortat subprime sektorn.

– Vi är korta subprime. Vi är korta byggbolag. Vi är korta CMBX, dvs commercial mortages. Vår målsättning är att bevara kapitalvärdet genom en låg korrelation till marknaderna, både börsen, valutor och råvaror, säger han.

Precis som många andra investerare och ekonomer ser han mörkt på den närmaste framtiden.

– Vi kommer förmodligen ha en väldigt tuff, konsumentledd lågkonjunktur, säger han och pekar på de fallande fastighetspriserna och det faktum att väldigt många hamnat i ett läge där lånen är större än värdet av deras hem.

Två tredjedelar av amerikanerna äger sina hem, vilket gör att de kommer att hålla igen tills fastighetsmarknaden nått botten.

– Jag var hemma hos George Soros och käkade middag med honom. Han sa att han aldrig har sett något liknande, att det här är det värsta sedan depressionen 1930, vilket han skrivit om i sin nya bok.

Finanskrisen har pågått ett år och sprider sig nu till konsumenterna som står för 70 procent av USA:s ekonomi. De våldsamma budget- och handelsunderskotten som byggts upp under Bush-regeringen gör att det kommer att bli svårt att tackla den ekonomiska nedgången med traditionella keynesianska mediciner.

Som Sandell ser det är det en bubbla som spruckit, vilket kommer att leda till en lågkonjunktur där många företag går omkull.

Men det är paradoxalt nog här det finns en chans för hedgefonder att tjäna pengar. De kan investera i lågt värderade tillgångar hos företag som gått i konkurs. Om de köper skulder i ett problemföretag för halva deras nominella värde och sedan strukturerar om företaget finns chansen att man sedan kan sälja samma tillgångar för 75 procent efter något år. Lyckas man med det har man tjänat 50 procent på sin investering.

– När man befinner sig i en lågkonjunktur är det ett väldigt bra tillfälle att investera i distressed properties, säger han.

Men om det blir en långvarig lågkonjunktur kanske det inte går att realisera den vinst man hoppats på?

Sandell säger att det är deras jobb att bedöma risken i en sådan investering och att de inte spekulerar i ekonomins utveckling, utan i möjligheten att strukturera om ett företag så att man kan få ut ett högre värde på det. Konjunkturen behöver inte svänga upp igen för att denna modell ska lyckas.

– 1990-1993 är ett bra exempel. Vi hade Drexel Lambert Burnham som gick bankrutt och vi hade haft alla dessa vi uppköp finansierade med junk bonds. Avkastningen på att investera i ”distressed” var i genomsnitt 30-50 procent per år 1991, 1992, 1993 och det utan att man tog någon stor risk, säger han.

Hans Sandberg

Denna artikel publicerades först i Realtid.se 1 juli 2008

Att intervjua finansdoldisen Thomas Sandell

Currents 4 2007.
Utlandssvensken Thomas E. Sandell är en av de mest framgångsrika hedgefond-investerarna i New York, men han är också en av de skyggaste när det gäller media. Låt oss säga att hans förtroende för journalister är begränsat. Men mediernas intresse för honom är inte svår att förstå eftersom hans hedgefond Castlerigg Investments (som drivs av Sandell Asset Management Company i New York) vuxit med nästan 15 procent i snitt sedan starten 1998. Fonden hade vid starten tillgångar på 40 miljoner dollar. De har idag vuxit till 7,5 miljarder.

Jag hade försökt få en intervju med Thomas Sandell i över ett år, men det verkade omöjligt. En gång försökte jag komma tillräckligt nära för att fråga honom öga mot öga genom att anmäla mig till en kväll med Sandell som den svensk-amerikanska handelskammaren i New York arrangerade. Men jag fick ett emejl till svar som förklarade att journalister var bannlysta från tillställningen, även om vi tänkte komma dit som privatpersoner. Jag pratade också med Sandells advokat som var väldigt trevligt och lovade att kolla, men det gav inget.

Jag hade så gott som helt gett upp när nyheten kom om överenskommelsen mellan SEC och Sandell Asset Management. SEC hade undersökt en serie transaktioner firman gjort efter orkanen Katrina och det gick rykten om att man tänkte statuera exempel, men istället blev det en överenskommelse där firman betalade tillbaks vinster man gjort på transaktionerna och ledningen fick böta för misstagen. Jag hade ringt runt och kollat in vad SEC och medierna publicerat och hade en text klar att sända när jag beslöt mig för att ringa ett samtal till. Jag visste att ingen skulle svar, men ändå, då kunde jag åtminstone avsluta artikeln med att jag försökt nå herr Sandell.

Det var sent på eftermiddagen, vid sextiden tror jag. Någon svarade på andra sidan och jag bad att få tala med herr Sandell.
”Det är jag,” svarade rösten.
Jag blev paff, men dolde min förvåning och förklarade mitt ärende. Han sa att han inte ville kommentera, att han aldrig pratar med pressen, men att han var villig att titta på min artikel för att se om den innehöll sakfel. Okej, det var bättre än inget tänkte jag och skickade över texten. En halvtimma senare ringde det och det var Sandell. Han hade hittat en massa fel, så jag lyssnade idogt och antecknade. Han var väldigt saklig och verkade inte vara ute efter att slå blå dunster i ögonen på mig, så jag rättade det som verkade rimligt och som jag kunde kolla upp på annat håll. Vi gick ett par vändor till och under tiden fick jag en serie kommentarer som han gick med på att jag kunde använda. Det blev en rapport för Realtid.se som var ensam i världen om att ha kommentarer från Sandell till SEC-storyn. Jag brukar normalt vara skeptisk mot folk som vill se artiklar innan de går i tryck och lovar aldrig att ge dem sista ordet om vad det ska stå, men särskilt när det gäller komplicerade tekniska saker, så kan det vara en otjänst mot läsarna att inte lyssna på kritik och synpunkter. Vi gick fram och tillbaks ett par rundor och till slut hade jag en text som han inte protesterade mot, även om han helst sett att jag inte skrivit nåt alls.

Jag vet inte varför han besvärade sig med att prata med mig när han inte pratar med Wall Street Journal eller New York Times, men faktum var att han gjorde det och det verkade som att vi byggde upp ett förtroende under processen. Vilket jag använde för att fråga honom om han skulle kunna tänka sig att ge en intervju för Currents, som jag är redaktör för. Han föreslog att vi skulle träffas och käka lunch och prata mer om saken. Den lunchen tog plats 25 oktober och växte snabbt ut till den intervju som jag skrev för tidningen Currents och som finns publicerad i min bok Swedish-American Currents.

Hans Sandberg