Linus Torvalds om Linux (1998)

Linus Torvalds, 1999. Foto: Hans Sandberg

(Intervju med Linus Torvalds, maj 1998)

-Operativsystemet Linux kommer om några år finnas på var femte till var fjärde PC, samma andel som för Windows NT, spår Linux “pappa” Linus Torvalds. Han ser en växande roll för Linux inom företagssektorn och bland avancerade hemanvändare. Han utesluter inte heller att Linux blir ett OS för massorna.

Linus Torvalds och Bill Gates härskar över var sitt operativsystem, men där slutar nog likheten. För medan den förre svartsjukt bevakat äganderätten till sin programkod, har Linus Torvalds skänkt bort sin gratis. Och medan Bill blev biljardär, kämpade Linus som fattig forskarstuderande vid Helsingfors universitet för att bygga ett bättre Linux och få klar sin avhandling.

I februari 1997 flyttade Linus med sin hustru och tre månader gamla dotter till USA:s Silicon Valley för att jobba på ett nystartat och hemlighetsfullt företag kallat Transmeta. Allt vi vet om det är att det sysslar med avancerad chipsdesign och backas av miljarden Paul Allen, också känd som medgrundare av Microsoft.

Det tog mig lång tid att få kontakt med Linus Torvalds trots många ebrev och telefonmeddelanden, men när han så småningom svarade hade han en perfekt ursäkt: Hans hustrus nedkomst av en andra dotter. Han har uppenbarligen sina prioriteter rätt när det gäller balansen mellan den virtuella världen och den reella. 

Det är nu sju år sedan han postade den egenhändigt hopsnickrade kärnan till det operativsystemet han skämtsamt döpt till Linux. Det gjorde till att börja med inte mycket väsen av sig, annat än inom vissa kretsar av programmerare där Linux snart blev otroligt populärt. På den tiden fanns det ingen World Wide Web och det var inte många som hört talas om Internet, fast den dåvarande senatorn Al Gore Jr., hade faktiskt börjat efterlysa mer federala pengar för någonting han kallade Information Superhighways.

Med webben blev det inte bara mycket lättare att sprida, förbättra och göra reklam för Linux. Det blev tillsammans med programmet Apache snart en av de stora plattformarna för webbservrar. Många talar idag om Linux som en seriös rival till Microsofts Windows NT, särskilt inom akademiska kretsar och utvecklingsländer där man dubbelt uppskattar ett effektivt och resurssnålt OS som dessutom är gratis.

Få ifrågasätter idag Linux kvalitet, men hackerkulturen kring Linux skrämmer många företagskunder. Hur ska man kunna lita på ett operativsystem som inte ägs av något företag, som ständigt uppdateras och där inget enstaka företag ansvarar för utveckling och support?

Linus Torvalds erkänner att företag ställer just sådana frågor, men han tycker inte att det är skäl nog för att oroa sig. Den underliggande programkoden bakom Linux är ju öppet tillgänglig på webben tack vare den speciella GPL-licens som gäller för Linux och många andra gratisprogram. (Licensen ger vem som helst rätt att duplicera och modifiera program, förutsatt att de ger andra rätt att göra samma sak.)

Linux växer fram genom ett internationellt samarbete där alla som vill kan bidra, men för att Linux inte ska fragmenteras i tusentals oförenliga varianter måste någon hålla i trådarna. Och denne någon är Linus själv.

Man skulle kunna tro att Linus Torvalds jobbar dygnet runt med Linux, men dagarna ägnar han numera åt Transmeta, som inte har något med Linux att göra och kvällarna har han händerna fulla med sin unga familj.  

Han säger att ett av skälen till att han tog jobbet på Transmeta var att han inte ville jobba med Linux.

Kan det inte ses som att Linux inte ger dig någon framtid ekonomiskt p.g.a. dess utvecklingsmodell?

-Jag hade möjlighet att jobba för ett Linuxföretag, men jag ville inte göra det, eftersom jag inte vill ha något ekonomiskt att göra med Linux, så att jag inte känner att jag måste göra någonting för pengarnas skull. Genom att jag får pengarna från ett annat jobb kan jag leda Linux på rent tekniska grunder, säger han.

Och det är ligger i linje med Linux-filosofin...

-Nja, det är att folk litar på mig mera när de vet att jag inte får något ekonomiskt ut av det. De vet att jag gör det jag gör bara för att jag tycker att det är rätt. De CD-ROM företag som säljer Linux skulle vara mycket mer oroliga om jag började tjäna pengar på Linux.

Men är du inte bekymrad för att så mycket hänger på dig personligen, på din roll som en Sankte Per vilken bestämmer vem som får komma in i Linux-himlen? Vad händer om du pensionerar dig?

-Det skulle nog bli en turbulent tid för Linux-utvecklingen om jag slutar, men det finns å andra sidan människor jag litar på. Dessutom har det på sista tiden varit så att jag visserligen varit ledare, men att jag till största delen inte ägnar mig åt programmering, utan att organisera, läsa och skicka ebrev. Jag tror inte att det skulle bli någon total anarki om jag slutade.

-Vi har också försökt göra en uppdelning, så att jag håller i vår experimentella version där alla nya saker ingår, medan en annan kille, Alan Cox, sköter den reguljära, stabila versionen. Det har fungerat bra och han skulle antagligen kunna bli den som tar över efter mig. Fast jag håller å andra sidan inte på att sluta med Linux.

Microsoft skulle förstås ha samma problem om Bill Gates pensionerade sig.

-Ja, Microsoft skulle ha precis samma problem. Det behövs nån som säger vad som gäller. Bill Gates ledning gjorde att Microsoft snabbt kunnat ändra sin riktning. Det är ofta svårt för ett stort företag, men Microsoft svängde på en tioöring när det gällde Internet, säger Linus Torvalds.

Kommer ni att fortsätta utveckla Linux med hjälp av samma modell?

-I stort sätt kommer vi att fortsätta med samma denna väldigt öppen modell där alla har kunnat vara med och jag har agerat filter.

-Men vi behöver lite mer organisation och regler, så att det blir lättare för mig att hålla reda på vad folk gjort.

-Jag brukade hålla reda på det i mitt eget huvud och hade allt i min egen epostlåda. Det fungerade ganska bra och fungerar ännu, men man börjar märka att det inte kommer att fungera så hemskt länge till.

Mera organisation... betyder det att vi får en standardkommitte för Linux?

-Nja, att göra en kommitté är lite för starkt, för än så länge tycker alla att det är bra att ha mig. Det blir mindre bråk om man har en härskare, men på sätt och vis har du rätt att det blir mera pappersarbete att hålla reda på och på det sättet kanske det blir lite mera som en standardorganisation, säger Linus Torvalds.

Linux framställs alltmer som en rival till Windows NT? Hur ser du på framtiden för Linux och NT?

-Jag vill inte titta för mycket i kristallkulan, men det verkar som om Linux och NT skulle vara ungefär lika stora. Det märker man kanske inte när man läser tidningarna, eftersom det skrivs mycket mera om NT. Men Linux och NT verkar ha ungefär 5-10 procent var av PC-marknaden.

-Jag försöker inte ta över hela världen med Linux, men tycker att det är lite sjukt med den totala dominansen för Microsoft. Både NT och Linux kommer att växa de närmaste 3-5 åren. Microsoft har ju sagt att Windows 98 är den sista versionen av Windows. Den kommer att fasas ut såsmåningom, medan NT och Linux växer. Jag kan tänka mig en marknad där Linux och NT vardera har 20-25 procent av PC-marknaden.

Var kommer Linux att växa? Blir det något för mig som hemanvändare, eller blir det framför allt något för webbservrar och folk som jobbar professionellt med datorer?

-Linux kommer att bli alltmer accepterat som en serverplattform för kommersiella företag i och med att de får höra talas om programmet mer och mer, även i massmedia som CNN. Linux ses inte längre som en lite konstig nykomling. Det kommer därför att accepteras mer i den kommersiella världen. Vi kommer dessutom att få alltfler applikationsprogram för Linux, som när Corel flyttar över Corel Office till Linux.

-Hemanvändare kommer än så länge mest använda Windows 95 eller 98, men jag tror det ändrar på sig.

Men hur ska du få in den i hemmen? Då måste ni få med OEM-tillverkare och satsa på marknadsföring?

-För ett par år sedan fanns det inga OEM som erbjöd Linux färdiginstallerad, men nu finns det små firmor som gör det.

Men ni måste väl börja tänka mycket mer kommersiellt om ni ska sälja Linux via Walmart!

-Det finns faktiskt en firma som tänker mycket kommersiellt. Jag är i den speciella situationen att jag inte gör det, men det finns företag som gör det... företag som Red Hat Software och Caldera.

Fast kommer Linux att kunna konkurrera? Hur stor chans är det att jag väljer ett Linuxsystem om jag går in på Staples (en nationell butikskedja som säljer kontorsutrustning) och möts av en Apple, en Linux-baserad dator och en med Windows 98? 

-Ja, det blir nog bara två, för jag tror inte Apple finns där om ett par år.

Men då har du Linux mot Windows 98? Kommer konsumenterna att välja Linux? Kommer den att kunna konkurrera vad gäller applikationsprogram, lättanvändlighet och grafiskt gränssnitt?

-Idag finns det ju inte närapå lika många program som för Windows....

-Det finns de som tror att Windows “binärer” kan fungera som en sorts Java, säger Linus Torvalds, som själv är ganska skeptisk mot Java.

Däremot tror han att Windowsprogram skulle kunna köras på en rad andra plattformar som imiterar (emulerar) Windows, ungefär som Java-applets kan köras på en rad olika plattformar oavsett hårdvara och operativsystem.

-Det finns en massa program till Windows, vilket lett till att en massa människor är intresserade av att kunna köra programmen utan Windows. Det var vad Sun försökte göra med Wabi.

Och samma sak som Apple gör med hjälp av Windows-emulatorer?

-Ja. Apple gjorde det också med sina egna program när de gick över till PowerPC. Det var förvånande hur bra de klarade det.

-Det finns två Windows-emulatorer för Linux. Den ena är Suns Wabi och den andra heter Wine. Wabi klarar 16-bitars program, medan Wine klarar 32-bitars.

-Det verkar som om folk idag börjat lära sig hur man ska använda emuleringstekniken.

Så du tror att vi snart har emulatorer som kör Windowsprogram lika bra som Windows?

-Ja, fast det kommer att finnas program de inte klarar.

Men varför ska jag besvära mig med köra Linux? Varför inte köpa ett Windows-system istället?

-Orsaken till att du vill köra Linux är inte att du vill köra Windows binärer, utan att du vill ha ett stabilt system som du kan lita på. Om folk vill ha en webbserver hemma och dessutom kunna köra Word for Windows, då ska de välja Linux. Men om du vill köra Word for Windows hundra procent av tiden kan du lika bra köra Windows.

-Jag vill inte ta över Windows, utan Linux är ett alternativ och alternativ finns det för få av.

Du har alltså ingen ambition att göra Linux till ett verkligt brett operativsystem?

 -Idag satsar vi på “powerusers,” men om ett par år kanske vi tar oss an alla de andra.

Skulle du gjort någonting annorlunda om du börjat om idag?

-Jag måste säga att allting när det gäller Linux gick så rätt. Det jag inte visste var hur stort projektet skulle vara och hur mycket arbete det skulle ta. Om jag vetat det skulle jag tänkt mig för två gånger, men å andra sidan visste jag inte heller hur roligt det skulle vara. Timingen var så perfekt och det är en orsak till att det lyckats bra.

-Vi lyckades helt enkelt därför att det fanns en nisch som ingen annan fyllde. Vi råkade göra allting rätt. Det var inte jag som satt där och planerade. Mycket var tur och det var också en massa människor som hjälpte till. Jag tror att jag måste säga, att allting har fungerat så bra att jag inte skulle ändra någonting.

Hans Sandberg

Det är 1997... i baksätet på en taxi i New York (Krönika från 1993)

(Publicerad i TeleVärlden våren 1993)

(New York) Det är kvart över fyra på eftermiddagen fredagen den 15 augusti 1997. Du sitter i baksätet på en taxi i New York. Färden går från World Financial Center till Broadway och vidare norrut genom SoHo, Geenwich Village och förbi Times Square. Efter en stund plockar du fram din televideo, som trots att den inte är större än ett A4-block fungerar som både dator, bildtelefon och tvåvägs-TV. I passivt läge ser den mest ut som en liten glasskiva, utan vare sig knappar, spakar eller tangenter. Du aktiverar den genom att tala till den och den känner igen din röst, så att ingen annan än du kan använda den, även om du skulle glömma den kvar i taxin. Skärmen fylls av en bild som är en blandning av ett flygfoto och en karta över "the Big Apple" som stan kallas i folkmun.

"Hm", säger du till dig själv," jag undrar om de spelar Shakespeare i Central Park ikväll?"

Du drar pekfingret mot mitten skärmen och trycker till lite extra med pekfingret. Skärmen reagerar på det hårdare trycket med att zooma in sig på Manhattan. Du pekar på Central Park, trycker till igen och inom ett ögonblick fyller parken upp hela bilden. Taxin hoppar och skakar varför du växlar till röstkontroll.

"Visa Central Park, vid uteteatern," säger du.

Bildens detaljer blir allt tydligare. För ett ögonblick får du nästan för dig att du svävar ner mot den stora gräsmattan vid uteteatern hängande i en fallskärm. Men det är bara en illussion skapad med tredimensionell grafik. När du har "landat" stabiliserar sig bilden och kartan kompletteras med en mängd symboler. Det är indikatorer som visar att det är 74 grader Fahrenheit, luftfuktigheten är 60 procent, utsikterna till regn 20 procent och kvällens brottslighet är låg än så länge....

Du pekar på en bild av en grinande romersk mask och frågar:

"Vad spelas ikväll?"

Ikonen förvandlas till en liten infälld teveruta. En kvinna dyker upp i rutan och svarar artigt:

"Som Ni Behagar. Start klockan åtta. Ha det så bra!"

Du har nu två timmar på dig och börjar bli hungrig.

"Kolla om min kollega Tore Koppel är här i kväll," säger du.

Ett nytt fönster öppnas i bilden och du får veta att han antingen inte är det, eller inte vill kommunicera. Du ber systemet hålla utkik efter honom, ifall han skulle öppna linjen igen. (Din televideo gör detta med hjälp av smarta datorprogram, en slags "robotar.")

Din taxin är nu framme vid Gallerie Lafayette i Hörnet av Broadway & 57:e gatan. Innan du lämnar bilen ber du televideon betala taxifirman och ger föraren två dollarsedlar. Medan du letar efter franska underkläder åt din fru piper ditt armbandsur till. "Öppna linjen, det är Tore", står det på urtavlan. Du tar fram din televideo och ser en liten TV-bild av honom.

"Tjenare Tore, har du käkat?"

"Nej, har du något förslag?"

"Jag ska kolla," säger du, pekar på en restaurangsymbol på skärmen, säger "thailändskt" och drar en cirkel runt den plats på skärmen där du står. Snart har du fyra förslag på thailändska restauranger. Du kollar med Tore och bokar sedan ett bord på Royal Thai.

Härifrån får du dock ta till fötterna, för din televideo skulle inte förstå om du bad den sända dig dit.

***

Det kommer nog dröja innan Televerket, eller AT&T, kan erbjuda "transportstrålar" a la Startrek, men det betyder inte att denna lilla science-fiction historia är gripen helt ur det blå.
De små personliga kommunikatörerna, PCS, PDA eller vad man ska kalla dem, står alldeles bakom hörnet. Digitaliseringen av mobiltelefonin har börjat och det finns företag som börjat använda ultrakortvåg för att sända kabel-TV och tror sig kunna sända även HDTV den vägen. Telebolagen experimenterar med att sända videofilmer över vanliga telefonledningar och kabelbolagen bygger nya hybridsystem som kombinerar fiberoptik, koaxialkabel och nya avancerade digitala växlar. Vi står inför en utbudsexplosion då det gäller information och underhållning och risken är att vi drunknar i data, tele och videoströmmar. Hur ska man t ex bära sig åt för att välja mellan 500 eller fler TV-kanaler? Det tar faktiskt nära en timma bara att "bläddra" sig igenom dem. Än värre blir det när vi får tvåvägsvideo av olika slag, alltifrån bildtelefoni till videokonferenser.

Det är som David Gelernter, professor i datavetenskap vid Yale-universitetet säger:

"Vi lever mitt i en gallopperande komplexitetskris."

David Gelernter, som är en ledande forskare inom artificiell intelligens, lade häromåret fram en intressant vision av hur man kan tackla denna kris i boken Mirror Worlds. Han tror att man måste bygga upp en slags elektroniska spegelbilder av vår vanliga värld. Till att börja med kommer företag och institutioner att knyta samman sina olika system av datorprogram i en struktur som speglar ett visst företag.

Gelerner jämför byggandet av spegelvärldar med medeltidens katedralbyggen. Det var jättelika projekt som samlade den tidens mest kreativa talanger. Att bygga system av programvara som kopplar ihop ett företags, en myndighets, en stads eller kanske t o m ett lands alla informationsflöden och gör dem lättillgängliga, är på samma sätt en jättelik utmaning. Men denna gång består byggstenarna av datorprogram, vilket dock inte gör saken lättare, eftersom det kommer att krävas en radikalt ny programbyggnadskonst.

Gelernter har själv varit med om att skapa ett nytt programmeringsspråk - Linda - som används för att bygga en första liten "spegelvärld" på en intensivvårdsklinik vid Yale Medical School. Denna första prototyp till en spegelvärld samlar in alla informationsflöden från en patients monitorer, vilka presenteras på en datorskärm i form av något som ser ut som ett lutande skackbräde. Varje ruta i brädet står för ett informationsflöde. Om systemet upptäcker onormala aktiviteter fälls rutan upp och ändrar färg beroende på hur allvarlig situationen är. Detta är bara ett första försök, men steg för steg kommer fler och fler organisationer bygga sina egna spegelvärldar, vilka integreras i större spegelvärldar.

"Billiga videokameror och bredbandsnät för data- och telekommunikationer land och rike runt håller redan idag på att skapa en enorm kapacitet för kommunikation. Spegelvärldarna kan samla in tusentals videoflöden om allt möjligt som är av offentligt intresse och göra dem tillgängliga för allmänheten," spår han.

"Detta kan bli en social mötesplats, en allmänhetens elektroniska park, där du kan ta promenader, träffa människor och kommunicera."

"Det kommer att bli lika meningslöst att stå i fysisk direktkontakt med regeringen eller sjukvårdssystemet, som att sköta alla sina transporter med fötterna. Vi slipper alla de obekvämligheter som den yttre verkligheten öser över oss," säger Gelernter med en glimt i ögat.

***

Så vem vet, snart kanske vi verkligen kan zooma in oss på Central Park med en liten Televideo.

Klicka här för att läsa en intervju med David Gelernter.