En användar-vänlig Jesus

(Denna intervju från jan 2004 publicerades i Kyrkans Tidning)

Jesus förefaller populärare i USA än någon annanstans på Jorden. Han har blivit en nationell ikon i detta konsumtionsparadis; en produkt som kan fås i alla tänkbara färger och smaker; en vän av både kristna och icke-kristna. Men priset framgången är en nästan kameleontisk Jesus som definieras av användaren - för att låna ett begrepp från datavärlden. Det stör emellertid inte amerikanerna, säger Stephen Prothero, som skrivit boken ”American Jesus.”

(NEW YORK) ”Amerikanerna bryr sig mycket mer om Jesus än europeerna,” säger professor Stephen Prothero som är ordförande för den religionsvetenskapliga institutionen vid Boston University. Boken American Jesus – How the Son of God Became a National Icon gör inga anspråk på att skildra Jesus historiskt, utan är en slags kulturhistoria över kristendomen i USA. Stephen Prothero anser att förklaringen till kristendomens starka ställning i USA är att den vuxit fram i en dynamisk miljö där nya församlingar och trosriktningar kunnat spira utan att hejdas av myndigheter och hierarkier.
”Vi har en vitalitet bland både kristna och icke kristna som man inte hade i Europa. Det har gett kristendomen dess styrka och det är därför det blir så mycket bråk i USA när det kommer ut en ny film eller bok om Jesus.”

Stephen Prothero beskriver i sin bok hur Thomas Jefferson skapade sin egen Bibel genom att skära ut avsnitt han gillade och skära bort sådana som han fann otroliga eller rent av absurda. Denna Jeffersons Bibel blev på sätt och vis en modell för USA:s förhållande till kristendomen. Här fanns den ekonomiska, sociala och geografiska grogrunden för religösa entreprenörer, som gjorde om de gamla religionerna, eller som i likhet med mormonerna skapade nya hybrider. Det unga kyrkorna konkurrerade i relativ frihet och här ligger enligt Stephen Prothero en del av förklaringen till att det inte funnits någon stark anti-kyrklig tradition i USA.
”Vi hade aldrig någon etablerad kyrka att göra uppror emot, medan den svenska kyrkan slog fast hur det skulle vara. Folk rebellerade därför mot kyrkan och är idag måttligt intresserade av kristendomen. Det var därför upplysningstidens uppror mot religionen blev så mycket svagare i USA än i länder som Frankrike och Sverige. Vi hade grundlagens första tillägg om religionsfriheten och ett öppet samhälle med en enastående ekonomisk och geografisk rörlighet. Lägg därtill att vi hade en stor andlig rörlighet. Det faktum att du var född katolik eller lutheran inte betydde att du måste förbli katolik eller lutheran. Religionsfriheten skapade en andlig marknadsplats och amerikanera har ända sedan dess försökt uppfinna nya religiösa produkter för denna marknad.”

Religionerna i Europa förändrades emellertid inte särskilt mycket när man fick religionsfrihet där. Enligt Stephen Prothero beror det på att friheten kom för sent.
”Upplysningen hade redan hunnit underminera religionen, medan de religiösa i USA integrerade upplysningstänkandets tro på förnuft, frihet och jämlikhet med sin tro: ’Utnyttja din frihet och välj Jesus!’, ’Lyssna på mina argument för Jesus!’ Den amerikanska ’Born Again’ traditionen handlar om att integrera tro och förnuft, jämlikhet och evangelism.”

Vilken roll spelade då immigrationen? Kan man säga att europeerna hade en slags trygghet i vetskapen om att regeringen i Bismarcks efterföljd tog hand om medborgarna? I Amerika var man däremot utelämnad åt sitt öde?
”Det är sant att amerikanernas sociala och ekonomiska oberoende reflekterades i religionen.”

Men ligger det inte också en fruktan och osäkerhet bakom detta oberoende?
”Jo, men faktum är att folk blev mer religiösa när fruktan avtog. Jag håller inte med om att amerikanerna skulle tro på Jesus därför att de lever i ett skrämmande öppet samhälle. Om du tittar på medlemstalet i kyrkorna ska du se att det stiger när samhället stabiliseras och inkomsterna stiger.”

Men invandrana behövde trygghet, mat, kultur och vänskap, vilket förklarar varför de byggde kyrkor.
”Tja, nu pratar du om de svenska invandrarna som kom ett par hundra år senare, i slutet på 1800-talet. Det var då mina anförvanter kom till Minnesota från Sverige och Norge. Kyrkan försåg dem med ett samhälle som talade deras språk och den bidrog med ett socialt skyddsnät, samt hjälpte till att hålla liv i hemlandets traditioner som Lucia-firandet.”
”Ett andra skäl till att svenskarna i Minnesota är lutheraner och bryr sig om Jesus är att samhället runt omkring dem uppfattades som kristet. Att vara amerikan på 1880-talet var att vara kristen, medan sekulariteten uppfattades som oamerikansk.”
”De amerikanska invandrarna kristnades snabbt, vilket inte var fallet i många andra invandrakulturer. Jag tror att det har haft med religionsfriheten att göra. Att vara amerikan var att älska gud och tjäna pengar. Dessa två aspekter hängde ihop redan från början. De strider mot varandra, men amerikanerna har hela tiden kommit på sätt att spela ut dem mot varandra. De blir alltmer oberoende och hittar på nya sätt att tro på samma sätt som de hittat på nya sätt att tjäna pengar.”

Du beskriver i din bok hur de blir religiösa entreprenörer, vilket visar att deras ekonomiska verksamhet påverkar deras religiösa.
”Ja, men religionen påverkar också det ekonomiska. Det går åt bägge håll och många ser den ekonomiska driftigheten som ett sätt att tjäna Gud och ser sina ekonomiska framgångar som tecken på att Gud älskar dem. De försöker tillämpa den kristna etiken i sin affärsverksamhet och tar framgångar som ett tecken på att de lyckats.”

De första europeiska kolonisatörerna var strikta kalvinister med en auktoritär Gud; en straffande fadersfigur snarare än en varm och förlåtande Jesus. Men det dröjde inte länge förrän kolonisternas kyrkor fick konkurrens från nya strömningar. Med tiden skulle den amerikanska kristendomen betona individens behov.
”Det följer med det växande ekonomiska oberoendet och den sociala rörligheten. I så måtto kan jag acceptera din socio-ekonomiska syn på religionen. Vi kastade ut britterna och gjorde revolution. Tron på predestination och en auktoritär Gud blev ohållbar i ett samhälle där man röstade fram sin president och där bonden kunde bli handelsman.”

Det låter nästan som en marxistisk tolkning av historien, där överbyggnaden anpassar sig till den ekonomiska basen.
”Men så ligger det till och till en del är det nog en marxistisk förklaring. Men den andra delen är weberiansk. Max Weber såg kapitalismen som ett svar på kristendomen. Var kom alla kapitalister ifrån? Tja, vi hade ju alla dessa kalvinister. Kristendomen påverkar hur folk lever, arbetar och huruvida de är ärliga i sina affärer eller inte, samt vilka branscher folk väljer. Jag tror att socio-ekonomiska faktorer påverkar religionen, för den verkar inte i ett vakuum. Folks huvuden är kopplade till deras kroppar.”

Jesus-bilden utvecklas från att betona fadern till att betona sonen. Den blir alltmer en kulturprodukt och vi har nu till och med fått ”Jesus, the Action Figure.” Man skulle med ett lån från datavärlden kunna säga, att Jesusbilden bestäms av dem som i sista hand ”använder” honom (the end-user.)
”Ja, det är ett fint sätt att formulera saken. Det brukade vara kyrkan som definierade honom, men nu definieras han av de som använder honom och det är en enorm förändring. Kyrkorna måste svara, för detta är en marknadsplats, en virtuell marknad, där kyrkorna reagerar på slut-användarens krav. Om slut-användaren säger att ’Jag vill ha en leende Jesus’ så måste kyrkorna skaffa en leende Jesus för att locka fler folk, få in mer pengar och sälja sina böcker. Det finns definitivt en efterfrågesida här, till skillnad från utbudssidan.”

Men om Jesusbilden styrs av användarens krav och blir vår broder och personliga vän, då berövar man väl religionen dess mysterium, eller hur? Kan en religion överleva utan ett mysterium?
”Ha, ha, ja, det var en jättebra fråga! Jag tror, och här generaliserar jag ordentligt, att amerikanerna är skeptiska mot mysterier och inte har något emot att man avlägsnar mystiken från religionen. Amerikanerna vill ha en intim relation till Jesus. Den amerikanska gudomligheten har inte mycket att göra med den outgrundliga guden, den mystiska guden som är långt borta och väldigt annorlunda, vilket var den koloniala Gud vi en gång gjorde oss av med.”

Skulle man kunna säga att en plastisk och formbar Jesus förlorar sin makt?
”Det stämmer och förbluffar. Om du vill uppnå något i Amerika kan du söka stöd hos Jesus. Om du vill bli av med SUV-bilar och få amerikanerna att köra hybridbilar istället, så är det rimligt att ställa frågan om ’Vilken bil skulle Jesus köra?’ Han är en bank med en massa förtroendekapital, men frågan blir då hur man förnyar detta kapital. Hur kommer det sig att Jesus fortsätter att ha makt om han är så anpassningsbar, så formbar? Det är ett märkligt faktum, men amerikanerna fortsätter att vända sig till honom och många ser honom fortfarande som helig. Det är möjligt att folk inte inser hur mycket de har gjort om honom. De tror att han har klivit rätt ut ur nya testament och inser inte hur mycket han t ex påverkats av Teddy Roosevelt och 1960-talet. Om de insåg det skulle hans makt avta, men hans inflytande förblir stort. Han återkommer överallt och på alla sidor i debatten. Och snart får veta vad han tycker om homosexuella äktenskap,” säger Stephen Prothero.

Finns det inte en risk i att komma så nära och bli vän med sin gudom? Folk kanske istället väljer en alternativ rutt för moraliskt stöd, en som går från Teletubbies och Barney, via Disney och Star Wars till Dr. Phil och Oprah. Det kan bli mycket konkurrens för Jesus?
”Ja, fast han verkar klara sig rätt bra ändå, eller hur? Kom ihåg att Oprah och Disney inte är emot honom, utan drar åt samma håll. Det skulle bara vara dumt att gå emot Jesus, vilket The Beatles fick lära sig när de försökte. I Europa var det ingen som brydde sig när John Lennon sa att Beatles var populärare än Jesus, men i USA blev ett sånt rabalder att han fick be om ursäkt om och om igen. Det finns i USA ingen stor institution som angriper Jesus.”

Man kan jämföra det som hänt med Jesus i Amerika med disneyfieringen av de europeiska folksagorna. Många barn lär sig skilja på rätt och fel från Disney snarare än i kyrkorna.
”Ja, de ser ett par Jesus-filmer och läser ett par berättelser och det blir allt de kan om Jesus.”

Vilket lägger en massa makt i händerna på massmedia?
”Ja och det betyder att Mel Gibson får ett enormt inflytande över nästa generation Jesus-vänner. Cecil B. DeMille sa en gång att hans film ’Konungarnas konung’ ’näst efter Bibeln’ hade störst inflytande på hur folk tänker på Jesus. Massmedierna har en enorm makt och det oroar kyrkorna, som förlorat sitt monopol på kristendomens centrala symbol. Jag argumenterar i min bok för att Jesus gått utanför kyrkorna och blivit en del av vår populärkultur. Det hjälper honom, men är rätt problematiskt om vi bryr oss om det han står för. Folket på Disney gör inte Jesusfilmer för att sprida hans budskap, utan för att tjäna pengar.”

Bolagen styrs av vinstintresset, men individernas Jesustolkningar följer social trender. Har vi krig får vi en krigisk Jesus och har vi fred får vi en fredsvän. Fast då måste man fråga sig vad det egentligen är vi pratar om när vi pratar om en amerikansk Jesus. Vilken smak är det som gäller?
”Den amerikanske Jesus finns i flera smaker, precis som läskedrycker. Det finns inte någon enda smak. Alla tror att de tänker på samma sak, men det rör sig om tusentals olika saker. Vi har hinduer som tror på Jesus och vi har pånyttfödda kristna som ser honom som Guds son; han som dog på korset för att frälsa oss från våra synder.”

Det verkar som om Jesus i USA anpassats till landets många subkulturer och att marknaden sedan skapat stommen till ett globalt varumärke.
”Det är en skrämmande tanke och en väldigt, väldigt skarp iakttagelse. Disney utgick från berättelser som var universella, men i likhet med Bröderna Grimms sagor hade en mörk undersida. De tyska sagorna var för mörka för det amerikanska psyket som föredrar den käcka optimismen. Vi exporterade dem sedan till en alltmer globaliserad och amerikaniserad värld.”

Kanske är det därför amerikanerna varit så framgångsrika i att exportera sina religioner? Hälften av världens 8-10 miljoner mormoner bor idag utanför USA.
”Det verkar som den amerikanske Jesus är på väg att bli en global Jesus, men det hänger också på hur det långt globaliseringen och amerikaniseringen av kulturen fortgår.”

Jag har svårt att tänka mig att folk i Europa och Kina ska ta till sig den amerikanska Jesus-figuren. Kineserna har sin egen tradition och även om det finns kristna i Kina så tvivlar jag på att de flesta kineser bryr sig särskilt mycket om honom.
”Det kommer att vara mycket svårare i platser som har en väl förankrad kultur, men det finns platser som skiljer sig från Kina. Jag tänker på de karibiska öarna och vissa områden i Latinamerika.

Möjligheten att exportera den amerikanska Jesus-figuren beror också på USA:s globala ställning och idag är många avigt inställda till USA på grund av George W. Bush och Irakkriget. Saken kan förändras om vi får en ny president, men i dagens läge är USA-bilden förmörkad.
”Ja, de får nog verka i smyg, så att Jesus-figuren inte uppfattas som amerikansk. Men det beror också på var du befinner dig. Ett annat problem är förstås vilken Jesus det är vi exporterar.”
Och vem bestämmer det? Han kan ha lika mycket marknadsföringsmakt som Coca Cola, men det finns ingen som sitter på det hemliga receptet. Ju mer populär han blir, desto mindre roll spelar han.
”Man skulle kunna jämföra med Linux (ett ”öppet” operativsystem för datorer, vilket hotar den maktställning Microsoft byggt upp runt sitt system, Windows.) Jag har aldrig tänkt på detta förut, men det finns ett Linux-element här. Jag tänker på Linux som ett alternativ, vilket låter folk göra lite som de vill.”

Och där kan kyrkorna ses som Linux-konsulter vilka erbjuder användarna sina tjänster.
”Den gamla modellen är centraliserad runt programvara som ägs av företag.”

Med Bill Gates i rollen som påve?
”Ja och nu har vi med Linux hamnat i ett läge där det är slut-användarna som styr. Märket är viktigt, men det kontrolleras inte längre av kyrkan. Jesus har blivit en del av kulturen.”

Det finns en mörk aspekt på detta. Jag tänker på hur Hitler manipulerade folks känslor med sina propagandashower. Vad är det som säger att medierna inte missbrukar Jesus-figuren?
”Det finns så många kyrkor och de kommer att protestera som tokiga om medierna kommer ut med en bild de inte gillar. Vi har en hälsosam debatt om vem han är. Kom ihåg att Hitlers makt var centraliserad. Han utnyttjade massmedierna.”

Fast den nya Jesus-filmen skulle kunna bli en gnista som tänder en präriebrand. Det är sant att Amerika är decentraliserat, men emellanåt har vi massrörelser som det stora uppvaknandet (1800-talets Great Awakening) och McCarthyismen på 50-talet då folk tappade huvudet för ett tag.
”Men vi har också perioder som på 60-talet då medborgarrättsrörelsen och Martin Luther King Jr kunde få resultat genom att appellera till Jesus. Religionen gör både gott och ont, men jag är defintivt störd av den nya Jesus-filmen som verkar anti-semitisk. Jag har inte sett den själv, men det verkar så och jag störs av hur lite kyrkorna gör för att opponera sig emot den. Det verkar som om de slagit följe med Mel Gibson. Fast jag tror att en del kristna grupper kommer att fördöma den.”

Om vi ska summera skulle man kunna säga att USA har formulerat om, förändrat och förvandlat Jesus-bilden, men precis som på andra områden har man använt Disney-tekniken, det vill säga avlägsnat saker som sticker ut.
”Ha, ha, ha. Ja. Det var ett smart sätt att formulera saken. Ja! USA reformerar Jesus-bilden genom att ta bort det som sticker ut och gör den rosigare, lyckligare och mer optimistisk. Det ger kristendomen ett leende ansikte och betonar återuppståndelsen snarare än korsfästningen.”

Men då skulle man som mediekritiker kunna klaga på att det blir som Dallas utan J.R. Rosiga berättelser räcker inte särskilt långt....
”Titta på Disney! De har väldigt otäcka typer och Mel Gibson-filmen lär ju ha väldigt skrämmande judiska typer. Fast vi har Hollywood-slutet med glädje och optimism.”

Vad handlar den amerikanske Jesus om? Den gyllene regeln? Vad är det som lockar folk? Vad är det de troende har gemensamt? Vad är det som gör det meningsfullt att säga att du tror på honom? Vad vill du uttrycka med din tro?
”Det är en fantastisk fråga. Den är mycket intressant och svår att svara på. Vilken mening har en religion när den baseras på en kille som kan skifta innebörd i en handvändning. Men jag tror att folk fortfarande tycker att de har kontakt med någonting verkligt och moraliskt. Det är inte bara den gyllene regeln. Alla har en känsla av att de träder i förbindelse med verkligheten med stort V och sanningen med stort S. Det är det som får det att fungera.”

Hans Sandberg