måndag, april 23, 2001

Internet driver fram en PC-explosion i Kina

(Dagens IT, 2001)


Ett av Beijings många Internetcafeer.
Foto: Hans Sandberg


När Kina på 80-talet öppnade dörrarna för utländska investeringar satsade man först på att locka exportindustrier efter förebild från Asiens ”tigrar” (Singapore, Malaysia, Taiwan, m fl,) men idag handlar det minst lika mycket om att bygga industrier som servar hemmamarknaden. Samtidigt har de ekonomiska reformerna gett upphov till en rad mycket framgångsrika IT-företag.


Beijing, Kina (DIT). Kinas ekonomi växer snabbt och IT-sektorn spelar en allt viktigare roll för den moderna sektorn i landets östra och sydöstra delar. Det finns ett begynnande välstånd i städerna och även om det bara rör sig om en minoritet av landets 1,3 miljarder invånare, så är 250 miljoner stadsbor tillräckligt många för att stimulera en rad industrier med sin växande efterfrågan. För de kineser som redan har TV, kylskåp och mobiltelefon verkar persondatorn eller åtminstone en webbteve vara nästa steg.

Kina hade utvecklat egna datorer sedan mitten på 50-talet (se min artikel i Computer Sweden 13/9 1985,) men de användes framför allt inom vetenskapliga och militära kretsar. Det var först på 80-talet som en bredare allmänhet fick upp ögonen för det här med datorer och snart importerades 100,00-tusentals persondatorer. En väldigt stor andel av dem skulle emellertid stå oanvända av brist på applikationsprogram, kunnande och bra system för kinesisk input/output.

De ekonomiska reformerna, inte minst inom forskningssektorn, resulterade i ett för Kina nytt slags entreprenörer, som trots att de jobbade inom statliga eller ”kommunala” företag blev alltmer självständiga. Flera hade sina rötter vid Beijings många universitet och forskningsinstitut, särskilt den kinesiska vetenskapsakademins (CAS) institut för datateknik (ICT,) som hade en mängd högt kvalificerade dataforskare och en växande press på sig att generera egna inkomster.

Legend grundades i november 1984 av Liu Chuanzhi och tio av hans forskarkollegor från ICT. Företaget hette i början ICT Company, vilket reflekterade den nära kopplingen till CAS. De ”avknoppade” forskarna bibehöll sina löner från ICT och kunde använda dess resurser, samt fick låna 250,000 kr i startkapital. Starten var ganska kaotisk, men de upptäckte snart att en gren av ICT importerat 500 datorer som de inte visste vad de skulle göra med. De började sälja dem och sin expertis på att installera och sköta dem.

Ett viktigt skäl till framgången för Kinas tre ledande PC-tillverkare – China Great Wall Computer, Founders och Legend – var att de framgångsrikt tacklade frågan om kinesisk input/output. Detta var ett svårlöst problem eftersom det krävdes stora mängder dataminne för att hantera tusentals unika tecken istället för engelskans 26 bokstäver (alternativt behövdes nya algoritmer för att representera kinesiska tecken i en dator.) Det krävdes också mycket högre upplösning på bildskärmarna om tecknen skulle kunna visas tydligt.

China Great Wall lanserade 1985 en egen version av IBM:s PC XT som kunde visa kinesiska tecken i mycket högre upplösning än rivalernas, inklusive den japanskutvecklade modell 5500 som IBM tänkt introducera. Founders Group föddes ur ett storskaligt statligt forskningsprojekt från 1974 vars mål var att modernisera en tryckeribransch där det kunde ta 500 dagar för att trycka en bok och där dagstidningarna sattes i bly, något som var dubbelt svårt pga det stora antal tecken sättarna måste hantera. Företagets briljanta forskare utvecklade ett system för kinesisk/japansk tidnings- och bokproduktion som med tiden blev världsledande. Founders, som fram till 1993 kallades Beida New Tech, ägs av Beijing University (med smeknamnet Beida) och en stadsdelsregering i Beijing, men drivs i praktiken självständigt.

Även Legends grundare insåg att de kinesiska tecknen var avgörande och hittade snart en forskare på ICT som skapat ett system för kinesisk ”ordbehandling.” De rekryterade honom och han hjälpte dem att utveckla ett tilläggskort för kinesiska tecken, som under de tre första åren kom stod för en tredjedel av företagets inkomster.

Legend bestod 1988 av två centra, ett i Hongkong och ett i Beijing. Det förra tillverkade moderkort och instickskort för export och blev 1994 världens femte största leverantör på området. Beijing Legend blev först återförsäljare åt PC-tillverkaren AST Research, men lanserade 1991 sin egen PC som 1993 gick om Great Wall. Legend blev trea efter AST och Compaq med 27 000 av de 450,000 PC som det året såldes i landet.

I mitten av 90-talet verkade det emellertid som om de kinesiska PC-tillverkarna skulle bli en lätt match för de japanska, koreanska, taiwanesiska och amerikanska konkurrenterna. Det ena utländska märkesnamnet efter det andra etablerade fabriker i Kina för att slippa importavgifter, liksom för att utnyttja de låga lönerna.
-De utländska PC-företagen dominerade marknaden fram till 1996, säger Catherine Lee på Legends pressavdelning och berättar om det priskrig som Legend satte igång.
-Före 1992-93 skyddade den kinesiska regeringen den inhemska IT-branschen med tullar och andra regleringar. När regeringen minskade på skyddet strömmade de utländska produkterna in på marknaden. Det kom som en chock för den inhemska industrin, men var kanske det bästa som hänt oss eftersom det fick våra företag att skärpa sig.
-En PC kostade före 1996 över 10,000 Renminbi (12 300 kr) i Kina och det var orimligt mycket. De datorer som såldes här var dessutom inte särskilt bra, eftersom de utländska företagen dumpade sina lager på den kinesiska marknaden. Det var då Legend slog till genom att sänka priserna fyra gånger. Vi var först med att gå under 10,000 renminbi och blev nu Kinas ledande PC-tillverkare.


Legends taleskvinna Catherine Lee.

-Vi hade en annan stor prissänkning 1999, men vi konkurrerar inte bara med priset. Det finns en rad lågprismärken, t ex Great Wall vilka sänkt priset till under 5,000 renminbi. Kostnaderna för komponenter och tillverkning hade visserligen sjunkit rejält, men detta skapade kaos på marknaden och visade att en sådan prissättning inte fungerar. De erbjöd nästan ingen service, få applikationsprogram och ibland inte ens ett operativsystem, säger Catherine Lee. (Det senare är inte så märkligt som det låter eftersom 90 procent av alla program i Kina är piratkopior och man lätt kan köpa en kopia av Windows på gatan för en tia eller två!)
-Det är oacceptabelt för genomsnittskunden, eftersom nivån på det kinesiska folkets datakunnande fortfarande är ganska låg. De behöver verkligen bra service och applikationer som är lätta att använda och det går inte med sådana priser, säger hon.

Legend satsade istället på väldesignade datorer för massmarknaden, fri internetaccess under ett år och massiva reklamkampanjer skräddarsydda för olika målgrupper. De har också byggt upp ett återförsäljarnät med 3,500 representanter i Kina och en rad andra länder.

Strategin har varit framgångsrik, både i marknadsandelar och vinster. Legend ökade enligt IDC sin andel av den kinesiska PC-marknaden från 21,5 procent 1999 till 30,8 i fjol. (Founders PC-division ökade från 5,9 till 9,4 procent medan trean, IBM China, såg sin andel falla från 6 procent till 4,8.) År 2000 såldes det 7,1 miljoner persondatorer i Kina. Legend är inte bara Kinas ledande PC-märke, utan med sina 12,2 procent också ledande i Asien (om man inte räknar med Japan,) före IBM (7,5 procent) och Samsung (7 procent.)

För lite drygt tio år sedan hade de utländska tillverkarna två tredjedelar av den kinesiska PC-marknaden. Idag är det tvärtom. De utländska företagen fokuserar sig nu på företagsmarknaden, medan medan kineserna tar hand om konsumentmarknaden. Men detta kan komma att ändras när Kina blir medlem i världshandelsorganisationen WTO och då avskaffar sina tullar på persondatorer (13-17 procent.)

Det som idag driver den växande efterfrågan på persondatorer i Kina är Internet.
-80 procent av de vi frågat i våra enkäter vill ha en PC för att kunna gå online, säger Catherine Lee.

På sikt kan man emellertid fråga sig om det blir PC:n som blir framtidens plattform för internetaccess i Kina. Ericssons kinachef Jan Malm, tror att den uppgiften kan komma att fyllas av mobiltelefoner och handdatorer och det inte bara i Kina, utan i hela Asien. Faktum är att Legends grundare Liu Chuanzhi funderar på samma sak. Han sa nyligen till Reuters att företaget ”gradvis ska röra sig från persondatorer till områden som apparater för internetaccess, mobiltelefoner och serverdatorer.”

Men detta hindrar inte att den kinesiska PC-marknaden kan stå på randen till en flerårig period av explosiv tillväxt.

Den kinesiska regeringen ser IT som en central del sina femårsplaner för både ekonomin och utbildningssektorn och man ska slutligen inte glömma att ytterst få kineser har en PC. Antalet persondatorer uppskattas till 24 miljoner, vilket är 1,8 procent av befolkningen.
I Beijing, Shanghai och Guangzhou ska PC-penetrationen ha nått 25 procent, medan siffran för stadsbefolkningen generellt ligger på 5,4 procent.

Potentialen är enorm.

Hans Sandberg