I början av IT-revolutionen

(Krönika för Dagens IT)

Ibland undrar åtminstone jag om inte IT-revolutionen borde vara över snart, om utvecklingen inte kommer att plana ut och nå en platå. Det hände ju så enormt mycket under den andra halvan av 1900-talet och Moore’s ”lag” för kretskrympning har bara tio-femton år kvar att verka verkar det.

Men om man blickar lite längre tillbaks än vanligt i digitala kretsar kan bilden av framtiden bli en annan. Och det är just vad Peter F. Drucker gör i sin bok Management Challenges for the 21st Century (1999.) Den kände managementgurun och samhällsfilosofen jämför informationsrevolutionen med den industriella revolutionen i början på 1820-talet, dvs nästan femtio år efter den första ångmaskinen och strax före den första järnvägen 1829.

Folk hade då börjat ersätta muskelkraft med ångkraft, men det var först järnvägen som ”för evigt förändrade ekonomin, samhället och politiken,” samt skapade en ny ”mental geografi.” Järnvägen öppnade marknader och knöt ihop regioner till nationer.

Den elektroniska handeln är vår tids järnvägar, skriver Drucker och påpekar mycket riktigt att detta var ”en helt ny, utveckling, helt utan motstycke och helt oväntad.” På samma sätt som tågen och spåren bara var en liten, liten del av dådidens nya verklighet är datorerna och kablarna bara en liten bit av vår.

Datatekniken har länge varit just en teknik, en sak som skötts av tekniker, eller tekniska amatörer. Inte ens PC-revolutionen förändrade detta, men webben gjorde det. Den skapade som ingenting annat lusten att kommunicera (elektroniskt,) en lust som förklarar varför väl över hundra miljoner amerikaner skaffat sig tillgång till internet och runt 75 miljoner aktivt använder denna resurs.

Webben förutsatte PC:n, men sträcker sig mycket längre och går mycket bredare. Den får oss att glömma bort PC:n, precis som vi glömt bort att tala om stor- eller minidatorer när vi tankar pengar i bankomaten, eller handlar med våra kreditkort.

Webben reser också nya frågor om hur vi ska leva och arbeta i en värld där avstånd och gränser betyder allt mindre. Vi behöver, som Drucker skriver ”en ny mentalitet,” något som inte minst gäller USA. Det låter kanske paradoxalt med tanke på optionsregnet över personalen i internetföretagen, men Drucker ser detta som kortsiktiga mutor. På sikt måste ”kunskapsarbetarna” ges socialt erkännande och makt. Företag som inte förstår detta klagar över att personalen surfar och shoppar online på arbetstid och en del försöker bekämpa detta med spionprogram av olika slag.
Men det går inte att få Djinnen tillbaks i flaskan. Det är arbetet som måste göras om.

Bakom hörnet väntar också en ny och hårdare global konkurrens om kunskapsjobben. Hur länge ska det ta innan de engelskspråkiga programmerarna, entreprenörerna och ungdomarna i Asien upptäcker att de kan öka sina inkomster genom att sälja kunskapsbaserade tjänster världen runt via webben.

Revolutionen har bara börjat.

Hans Sandberg