(Artikeln publicerades i Dagens Nyheter, 1996)
(Mountain View, Californien) -Vi har ett försprång på 14 år och sju dagar, säger Sun Microsystems VD Scott G. McNealy om konkurrenterna DEC, IBM, Intel och Microsoft. Vi jobbade med “intranets” långt innan ordet var uppfunnet skrockar han.
Dataföretaget Sun är trots sin storlek - omsättningen närmar sig 50 miljarder kr - inte ett hushållsnamn som Apple och IBM. Många människor hörde nog första gången talas om Sun när de försökte köpa Apple i januari. Skälet är att Suns datorer sällan hamnar inom räckhåll för vanligt folk. Vi hittar dem inte på skrivbordet på jobbet - såvida vi inte är forskare, ingenjörer eller börsmäklare - och få skulle komma på tanken att köpa en arbetsstation till hemmakontoret. (En arbetsstation är en kraftfull dator, byggd för att användas i datanät och med hög kapacitet för grafik.)
Den explosiva tillväxten av Internet och dess World Wide Web har emellertid fört Sun och dess ledning in i rampljuset. Nätverksföretaget vart plötsligt “cool” och priset på Suns aktie dubblerades. 22 januari gjorde så Business Week McNealy till omslagspojke, sittande på ett moln bakom rubriken “Sun’s Rise” (Suns uppgång.)
Jag träffar Scott McNealy första mars på huvudkontoret i Californiens Silicon Valley. Han tar emot i jeans och öppen skjorta på sitt rum, som är fullt av hockey- och golfklubbor. Vi slår oss ner runt ett sammanträdesbord på vilket det ligger några mikrochips bredvid en liten bild på en baby. Det måste vara Maverick, säger jag. Scott tar upp bilden, trycker på en knapp på plastramen så att vi kan höra sonens jollrande. Flinar stolt, men blir snabbt allvarlig igen och plockar upp ett av chipsen.
-Det här är vårt nästa chips. Du får inte ens skriva om det. Det är förmodligen världen bästa chips just nu i fråga om pris och prestanda. UltraSparc II kommer att köras i 250-333 MHz, kanske upp till 400 MHz. Vi kommer att ha chips från 25 dollar till 2500 dollar. Det är som att ha alltifrån enkla mopedmotorer till jetmotorer, säger han.
Är du inte oroad över Intels och Hewlett-Packards samarbete, frågar jag mot bakgrund av deras allians kring P7, den generation processorer som ska komma efter “Pentium Pro.”
-Visa mig ett chips! Jag vill inte höra ett ord om saken tills du visar mig ett chips som gör vad det lovar. Allt annat är bara oljud! Här har du ett chips. Det fungerar! Det är binärkompatibelt och kör både “Doom” och Netscapes “Navigator.” Det är något att snacka om. Kom inte dragandes med saker som bara existerar som overhead-presentationer, säger han föraktfullt.
Det är viktigt för honom att puffa för sina nya chips, för bristen på snabba kretsar var ända till 7 november i fjol Suns akilleshäl. Men då släpptes äntligen nya snabba datorer baserade på 64-bitars processorn UltraSparc I. De är visserligen inte lika snabba som Digital Equipments Alpha-system, men räcker för att hålla ställningarna ett tag.
Men det är inte chipsen utan webben som ligger bakom Suns renässans. Det är webben som fått folk att förstå att datorer inte bara är elektroniska räknedosor och skrivmaskiner, utan redskap för att kommunicera.
För Sun är detta gamla nyheter. Det tog sitt namn efter det datanät grundarna varit med att bygga upp för Stanforduniversitetet (SUN=Stanford University Network.)
Suns slogan har alltid varit “The Network is the Computer,” (det är nätverket som är datorn.) Få förstod vad den betydde, men Sun fortsatte envist och är idag världens största leverantör av arbetsstationer, web-servrar och operativsystemet Unix. Så skulle de kunna fortsatt om det inte var för Java, ett nytt programspråk och början till ett operativsystem som lanserades i maj förra året. Java kan användas för att skapa små miniprogram, “applets,” som kan skickas iväg över Internet för att utföra sina konster när de väl “landat” hos en användare. Om vi t ex plockar ner en Java-“applet” för att spela luffarschack från nätet fastnar vi inte i någon långväga ping-pong-match där vår dator bollar instruktioner fram och tillbaks med en annan dator. Vi spelar istället mot ett program som kommit till oss.
Java står för ett helt nytt paradigm som kan vända upp och ner på det mesta i datavärlden. Programmet struntar nämligen i vad vi har för dator och operativsystem. Apple, IBM, Intel, Sun, Unix och Windows. Allt går lika bra. När vår “applet” landat kan den verka oavsett chips, maskin och operativsystem. Allt som behövs är en web-läsare som kan arbeta med Java.
Scott McNealy ser Java som en del av den tredje fasen av databehandling. Stordatorerna var den första - han kallar den för “hairball computing” (hårnystan, eftersom allting centrerade kring stordatorn.) Nästa steg var att placera en stordator (nu kallad persondator) på varje persons skrivbord.
-De var inte bara långsamma utan kraschar i snitt en gång om dagen. Det är som om man tröttnade på att ha telefonväxlar och placerade ut dem i våra knän. Istället för att ge dig en telefonlur, får du hela växeln. Du får programmera den, installera programmen, sköta back-ups och så vidare, säger han.
Den tredje fasen är förstås den som Sun slagits för hela tiden, nätbaserade datorer (network computing.)
-Det du vill ha är en telefon som är kopplad till en växel. Den tredje fasen är Internet, öppna protokoll, öppna gränssnitt, minimal administration, klienter kopplade till kraftfulla nätcentraler som förser oss med en datalinje, ungefär som telenätens telefonlinje.
Scott McNealy är ingalunda ensam om att predika nätverkets evangelium. Bill Gates gör det. Louis Gerstner gör det. Alla gör det. Men han anser sig ha ett försteg när det gäller att serva det snabbt växande nätet med datorer som sköter dess myriader av funktioner. Sun har hårdvaran, mjukvaran, och kunnandet.
-Vi har en unik position för vi är ett företag med sju miljarder dollar i omsättning under denna övergång till nätbaserad databehandling. IBM var ett litet företag när de startade inom stordatorbranschen. Intel och Microsoft var små när PC-marknaden tog fart, säger han.
Det är sant att Internet växer snabbt, men få har ännu kommit på hur man tjänar pengar på nätet? Sun sätter sitt hopp till det som börjat kallas “intranets,” vilket helt enkelt är företagens interna nät av web-sites. De förses med s k brandväggar för att stänga ute obehöriga, men fungerar i övrigt som den övriga webben. Fördelen med “intranets” är förstås att de ägs av företag och de har betydligt djupare fickor än våra nätsurfare. Scott McNealy gör en lång och detaljerad uppräkning av alla produkter de ska sälja.
Du tänker förse Internet med varje tänkbart verktyg, men d inte ägna dig åt innehållet, summerar jag.
-Vi tänker inte jobba med innehåll och inte bli en Internetvärd. Vi vill jobba på samma sätt som Ericsson och Nortel. Vi vill förse kabeltevebolagen, telebolagen och företagens dataavdelningar med infrastrukturen, chipsen, programmen, operativsystemen, klient- och serverdatorerna, samt all support och hjälp. Allt för att de ska kunna bygga riktigt bra nätverk för sitt eller sina klienters innehåll. Vi levererar utrustningen, säger han.
Men säger inte IBM och DEC samma sak?
-Kanske det, men vi är fokuserade på nätet. Det är allt vi gör.
Kommer Suns nya prominens att förändra er?
-Nej, det hoppas jag inte. Jag hoppas vi kommer att fortsätta vara hungriga, fokuserade, paranoida och oroliga. Jag hoppas att vi koncentrerar oss på våra kunder, att vi förblir öppna och fokuserar oss på nätet. Jag vill inte fixa något som inte är trasigt. Vi har en bra strategi som är mycket långsiktig.
-Vi vill expandera in mot företagens kärnverksamhet.... Vi kommer också expandera in på områden som kräver höga volymer och låga kostnader, typ Java-klienter, säger han syftande på de små, lätta, billiga Java-baserade datorer Sun hoppas kunna utveckla.
Han ser en enorm marknadspotential för sådana internet-terminaler och nämner områden som detaljhandelns kassaterminaler, informationskiosker, telefonväxlar, printrar, kopiatorer, “set-top-boxar,” dataspel, telefoner, mobiltelefoner och för de anonyma massor av datorer som finns dolda i våra bilar, kameror och diskmaskiner.
-Det är en ny typ av datorer och den kommer att bli enormt stor, säger han.
Är du inte rädd för att Microsoft ska stjäla Javas momentum med Visual Basic som konkurrent till Java?
-Nej. De kommer inte att försvinna, även om världen skulle önska det. Microsoft kommer tyvärr att bli kvar. Det är inte så att jag gråter över utspilld mjölk. Jag oroar mig inte över det. Vi har nog av att försöka driva fram vår egen verksamhet.
-Alla utvecklare skriver för Java som inte är ett år gammalt ens. Microsoft är de enda som inte gör det.
-Det fina med Java är att det öppnar dörrarna till alla programutvecklare. Varje applikation de skriver för Java kan automatiskt köras på Sparc, Java-chips, Solaris och alla våra datorer.
Vad ska du göra när Windows NT tagit livet av UNIX?
-Jag antar att då får jag väl dö, säger han och skrattar. Microsoft och alla andra på den här planeten har alltid försökt ta livet av Unix, men Unix växer så att det knakar, för Hewlett-Packard, för DEC och för Sun. Unix är nu fast knuten till varenda strategisk affärsfunktion över hela världen, säger han.
Det är som med stordatorerna. Vi blir inte av med dem!
-Ånej, våga inte komma här och jämföra Unix med stordatorer! Ha, ha, ha!
Men Windows NT växer snabbt.
-Allt Microsoft har gjort växer snabbt, men av någon anledning är vi ett företag som omsätter sju miljarder dollar. Det blir inget ett enda svar. Saken är den att när det kommer in en ny utmanare på marknaden, så är det inte ettan, i vårt fall Solaris (Suns version av Unix) som skadas, utan de som släpar efter, nummer fyra, fem och sex. När Pepsi Cola kom in var det inte Coca Cola som försvagades, utan de stärktes medan Royal Crown fick ta stryk.
Solen står mitt på himlen verkar det.
-Inte! Det här är gryningen.
Hans Sandberg
Sidoruta 1:
Scott McNealy om budet på Apple:
Varför försökte du köpa Apple Computer?
-Vi kommenterar inte rykten, hur sanna eller dumma de än är.
Var det bara ett rykte att du var intresserad av dem?
-Var jag? Det var ett rykte. Vi sa ingenting, säger han och noterar förtjust all den publcitet ryktena ledde till.
Är du nöjd med att stå utanför PC branschen?
-Här har du stordatorbranschen, här har du PC-branschen och här är network computing, säger han och pekar på en skiss över hur han ser datautvecklingen.
Men du har ju fört samtal med Apple åtskilliga gånger genom åren!
-Vi pratar med alla om allting. Det är den enda kommentar jag någonsin gett och det är allt jag kan säga, men skriv gärna någonting om saken, ha,ha,ha.
Sidoruta 2:
Scott McNealy om Silicon Graphics köp av Cray Research:
Var du förvånad?
-Ja och jag kallar dem nu för Silly Cray Graphics (=Dumma Cray Graphics.)
Sidoruta 3.
Javas skapare om sin chef Scott G. McNealy:
-Scott är inte känd för sitt vuxna sätt.
The Boy Who Wouldn't Die - On the Book "I'm Adding Sunshine to My Paint"
-
Five years old, *Harald Sandberg* (1912-1983) came down with a double-sided
pneumonia. Three doctors in Söderhamn, a city in northern Sweden, said that
t...
4 dagar sedan