söndag, juni 04, 1989

Kinas Silicon Valley - En rapport från 1989

(Skrevs för International Herald Tribune efter mitt tredje besök i Kina. Det var meningen att den skulle införas 4 juni, men så skedde inte pga den kinesiska regeringens undertyckande av studenternas uppror.)
Wan Runnan i maj 1989. Efter 4:e juni fanns han med
på den kinesiska regeringens "Most Wanted"lista.


I Beijings "Silicon Valley" växer en ny typ av företag fram. Och de leds av en för Kina helt ny typ av företagsledare - entreprenören.
-Vår succé är en framgång för marknadsekonomin. Stones väg är utvägen för Kinas ekonomi.
Det säger Wan Runnan, grundare av ett av Kinas mest framgångsrika elektronikföretag.


Stone Group har sitt huvudkontor inte långt ifrån Sommarpalatset. Häruppe i nordvästra Beijing finns ett 100 kvadratkilometer stort område, som numera kallas Beijings Silicon Valley.

Den kaliforniska originalupplagan är sedan länge ett veritabelt drivhus, där nya idéer snabbt omsätts i nya produkter och nya företag. Framgången har lockat andra delstater och länder att skapa sina egna kiseldalar. Så även Kina.

Mitt första besök i Beijings Silicon Valley, var i maj 1985, fast då var det ingen som använde det namnet. Professor Wu Jikang, som byggde Kinas första dator 1958, tog mig med på en promenad längs Haidianvägen. Vi gick in i några datorbutiker som sålde importerade persondatorer, hemmagjorda IBM PC-kopior och kinesiska handböcker till datorprogram. Det var inte så mycket att se. Jag var mer imponerad av den kinesiska stordator han visat mig hos Institutet för datorteknik (ICT), där han var chef.


Författaren och Wu Jikang i maj 1985.

När jag i mars 1989 åter besöker Haidiandistriktet har jag svårt att känna igen mig. Här kryllar det nu av data- och elektronikföretag, inte bara på Haidian Lu utan så långt ögat kan se.

Förra våren antog regeringen nya regler för området, vars officiella namn är Beijings industriella experimentzon för utveckling av ny teknologi (BEZ). Nya företag slipper helt skatt de tre första åren och betalar reducerad skatt de tre kommande åren. Satsningen på detta område är ingenting nytt. Här har man sedan 1949 investerat ungefär 10 miljarder dollar (drygt 60 miljarder kr). Totalt finns det 80 000 forskare och tekniker på 50 högskolor och 138 forskningsinstitut i zonen.

Det nya är, att man försöker bryta upp de vattentäta skott, som hittills blockerat ett produktivt samarbete mellan forskning och industri i Kina. Vetenskapsmännen lämnar sina elfenbenstorn för att starta nya företag, eller för att arbeta i särskilda institut för kommersiell utveckling av forskningsresultat.


Stone Groups högkvarter i Beijings Haidian-distrikt.

Idag arbetar 11 000 forskare och tekniker i områdets 640 teknikföretag. Deras kapitaltillgångar uppgår till 600 miljoner yuan. Åtta av tio företag sysslar med elektronik. 11 utländska företag har också lockats hit, bl a Intel och Hewlett-Packard.

För bara ett år sedan var antalet företag 150 och antalet anställda 3 800. Företagen i Beijings Silicon Valley omsatte 1984 18 miljoner yuan. 1987 var det 900 miljoner yuan och i fjol togs ett skutt på 56 procent till 1,4 miljarder yuan (2,4 mdr kr). Detta är Kinas största marknad för datorer. Exporten härifrån fyrdubblades 1988 och nådde 13 miljoner dollar (100 miljoner kr).

Det finns dock de som protesterar mot beteckningen Silicon Valley. En är Li Yun, direktör för Beijings Datorfabrik No. 3 i nordöstra Beijing.
-Silicon Valley, ha!
-Det enda de gör är att sälja saker som de köpt från försäljare utomlands. På kinesiska kallas det dao jie. Det är ett populärt ord som betyder att man köper något bara för att sälja det på nytt. I Silicon Valley (i Kalifornien) utvecklar och tillverkar man produkter. Här varken utvecklar eller producerar de någonting. De bara säljer, säger Li Yun.
Gao Jian Yu, vice vd för Syntone Corporation, ett av ledande dataföretagen på Haidianvägen, försvarar Beijings Silicon Valley.
-I början hade vi bara lite erfarenhet, så vi måste starta med att komma in på marknaden. Men nu har vi utvecklat mer än 80 nya produkter, varav en -- en sensor -- vunnit en guldmedalj på en teknologimässa i Västtyskland.


Wu Jikang visar Kinas första superdator "757" som utvecklats
av hans institut, ICT.


Ett exempel på de nya vindarna är ICT. 1984 började detta institut, som tillhör den kinesiska vetenskapsakademien (CAS), arbeta efter kommersiella riktlinjer. Resultatet har inte låtit vänta på sig. ICT sålde 1985 informationsteknik för 3 miljoner yuan (1 yuan = 1,70 kr). Försäljningen sexdubblades året därpå och 1987 sålde man för 71,4 miljoner yuan. Bakom framgången låg en bra produkt som låg rätt i tiden. Kina importerade i mitten av 80-talet hundratusentals persondatorer, vilket skapade ett behov av produkter som hjälper folk att använda datorerna. Knäckfrågan var att få datorerna att "tala" kinesiska, eftersom bara en bråkdel av de kinesiska användarna behärskade främmande språk. ICT tog fram ett särskilt kretskort, som lär persondatorer kinesiska. Idag säljer man ettusen "LX Chinese Card" i månaden.

Men Kinas kanske mest framgångsrika dataföretag är Stone Group, som vi nämnde inledningsvis. Wan Runnan och ett gäng forskare på CAS hoppade av sina trygga jobb för att starta eget. I bakfickan hade de ett lån på 20 000 yuan från en lokal myndighet.

Stone Group började precis som förebilden IBM med något helt annat än datorer. Man gick samman med den japanska elektronikkoncernen Mitsui och tog fram en billig printer (datorskrivare) som även kunde klara kinesiska tecken. Mitsui stod för maskinen och Stone levererade de datorprogram som anpassade maskinen till det kinesiska språket. Det gick mycket bra och Stone och sommaren 1987 startade Mitsui och Stone ett joint-venture. Stones mest kända produkt är en elektronisk skrivmaskin som klarar både kinesiska och engelska. Med 20 000 sålda exemplar per år håller Stone 80 procent av den kinesiska marknaden.

Stone Group består idag av en moderkoncern med 20 specialiserade dotterbolag, fyra joint-ventures med utländska företag och tre med inhemska företag. Totalt arbetar 2 000 anställda för koncernen, varav hälften i Beijing.

I februari 1988 tog Stone Group över ledningen för Yunnans största elektronikföretag, Yunnans Elektronikfabrik (YEF) i Kunming. Provinsens myndigheter ville, enligt Stones PR-chef Li Yichuan, dra nytta av deras managementmetoder. Stone får i gengäld 40 procent av den vinst YEF gör utöver planen.
-Produktionen har fördubblats sedan vi tog över, säger Li Yichuan. Förut drevs företaget efter den statliga planen och inte efter marknadens behov. Man hade en "risskålen av järn" (dvs lika lön oavsett arbetsinsats). Men det går ju inte att uträtta någonting om personalen inte sköter sig.
-Ett icke-statsägt företag som Stone är mer vitalt, säger han.

Kärnan i koncernen är Stone Group Limited, som idag har 1 000 anställda, jämfört med 64 vid starten. Omsättningen var 317 miljoner yuan 1987 och 700 miljoner 1988, en ökning med 221 procent!

Stone Group Ltd är ett aktiebolag. Moderföretaget äger aktier för 15 miljoner yuan, men man har också sålt aktier till allmänheten.
-Det var jobbigt och komplicerat, säger Li Yichuan. Normalt borde det finnas en aktiebörs för detta, men nu tvingades vi gå via Bank of China.

Varför valde ni att sälja aktier?
-Vi siktar mot världsmarknaden och vill dra till oss investeringar. Övervakningen från allmänheten leder till bättre företagsledning. Ägandeförhållandena blir också klarare.
Vem äger egentligen företaget?
-Det är ett problem. Formellt kallas det icke-statligt kollektivt ägande. Stone ägs av de anställda.
Vi försöker lösa detta genom aktier, men det är en känslig fråga.
Vem styr företaget? Är det den verkställande direktören eller partichefen?
-Den verkställande direktören är chef för partikommittén, säger Li Yichuan. Vi har ännu inga fackföreningar. Det behövs inte eftersom vi har harmoniska relationer inom företaget.

En bidragande orsak är säkert att lönerna är ungefär dubbelt så höga som normalt. (Löner i statliga företag och institutioner är 120-400 yuan per månad.)

Det som mer än något annat skiljer Stone Group från andra företag i Kina är företagskulturen. Det slås också fast med emfas i den färgsprakande årsrapporten:
-Stones överlägsenhet ligger i dess oberoende policy och alerta ledning, som vägleds av marknadens trender och behov. Resurserna satsas där de gör störst ekonomisk nytta och vår personal sysselsätts där deras talanger kan utnyttjas maximalt.
-Statsföretag har få eller inga av dessa egenskaper, fortsätter årsrapporten.

Stones skapare och vd, Wan Runnan, är en kinesisk entreprenör. Med sina 30 000 yuan (50 000 kr) om året skulle man kanske till och med kunna säga kapitalistisk entreprenör, men sånt säger man inte i Kina, inte än i varje fall.
-Wan Runnan har studerat datavetenskap i USA och Japan. Han är 43 år och kommer från en liten stad i Jiangsuprovinsen sydost om Beijing. Efter examen från Qinghuauniversitetet 1970 anställdes han vid Vetenskapsakademiens centrum för datavetenskap.
-Stone Group har tre fördelar, säger Wan Runnan när jag frågar honom om hemligheten med företagets framgång.
-För det första har vi ersatt "risskålen av järn" med en "risskål av lera". Alla i mitt företag måste arbeta hårt för att få en bra lön.
-Vi lägger stor vikt vid marknadsekonomin. Det är fortfarande en kontroversiell sak i Kina om vi ska ha marknads- eller planekomomi. Stones framgång är en framgång för marknadsekonomin. Stones väg är utvägen för Kinas ekonomi!
-För det tredje har vi stor respekt för människor med talang. Vi har många sådana i Kina, men de hålls tillbaka av det gamla systemet som gjorde dem lata och fördummade. Hos oss däremot är de smarta och hårt arbetande.
Eller som det sägs i årsrapporten under rubriken "Nyckeln till framgång":
-På Stone finns det bara ett fel vi inte kan acceptera och det är att undertrycka personalens talanger.

Stone Group kallas ibland Kinas IBM. Är det förebilden?
-IBM är mycket framgångsrikt, i synnerhet när det gäller datorer, säger han. För min egen del så deltog jag i ett IBM-seminarium innan jag startade det här företaget. Jag blev djupt imponerad av IBMs produkter och metoder för företagsledning. Men vi har särskilda villkor i Kina och bör inte kopiera dem. Vi måste tänka själva.

Med sådana företag kan Beijings Silicon Valley bli mer än en dröm.
-Moderniseringen av idéerna är viktigare än de fyra moderniseringarna, säger Wan Runnan.

Hans Sandberg
Författaren och Wu Jikang på ICT i maj 1985.

Loading...