Snaran dras åt runt Karl Rove

(Egentligen gillar jag inte metaforen eftersom jag är emot dödsstraff, men vi kan kanske tänka oss en fälla istället för en hängöggla.)

Det amerikanska representanthusets justitieutskott röstade för en liten stund sedan för att rekommendera åtal mot Karl Rove för förakt mot kongressen. Karl Rove vägrade 10 juli infinna sig trots att han kallats till förhör om misstänkta brott under sin tid som rådgivare åt Bush. Senatens justitieutskott undersöker vilka straff man ska kunna utmäta mot Karl Rove.

Läs mer i denna AP-rapport och på websajten Send Karl Rove To Jail
 
Hans Sandberg

Sandell surfar vidare medan börserna rasar

(Uppdaterad 8 februari 2010: Thomas Sandell sa i en telefonintervju 5 februari att siffran 10,1 miljarder inte avsåg tillgångar Sandell Asset Management förvaltade över, utan värdet av investeringar fonden kontrollerade om man inkluderar sådana som lånefinansierats. Uppgiften att tillgångarna skulle ha ökat med 35 procent är därför felaktig. Han säger också att fonden vid starten 1998 hade 40 miljoner dollar i tillgångar och inte 125 miljoner som jag tidigare angett i denna text.)

NEW YORK – Vi ligger på plus minus noll medan börsen är ner 12 procent hittills i år, säger Sandell i en exklusiv intervju.

Thomas E Sandell är en av de mest framgångsrika svenska finansmännen i New York. Hans fond hade 40 miljoner dollar i tillgångar vid starten 1998 och inte ens finanskraschen som började med problemen med subprime-lånen förra sommaren har fått honom på knä.

Tvärtemot att som sina forna kolleger på Bear Stearns spela på de riskabla subprimelånen, kortade han dem liksom byggmarknaden i stort. Det skulle visa sig vara ett smart drag.

Sandell är inte ensam om att ha hittat en strategi för att skydda sina investerares värde när det blåser finansiella isvindar.

Reuters rapporterade den 19 juni från en hedgefondkonferens i Monaco att många förvaltare börjat lära sig läxorna av det senaste årets bakslag och nu ser möjligheter i marknadens våldsamma gyrationer.

Finansmannen John Paulsson, som ifjol tjänade 3,7 miljarder dollar på att korta subprimesektorn, sa på konferensen att han såg en ”opportunity” på 10 miljarder dollar i ”distressed debt” (dvs dåliga lån) och ”higher quality mortgage debt” (dvs bolån med hög chans att de betalas).

Första kvartalet var tufft för hedgefondsektorn, inkomsterna sjönk 2 procent enligt ett index från Credit Suisse/Tremont. Andra kvartalet verkar dock lite ljusare och samma index steg i maj med 2 procent. Reuters citerar en av Thomas Sandells kolleger, Ken Glassman, som på konferensen sa att nedgången för ”distressed” tillgångar kommer att bli djupare än efter dot-com bubblan ”och förse oss med bättre tillfällen än vi sett på länge.”

Reuters skriver också att Glassman ansvarar för tillgångar på 16,9 miljarder dollar hos Sandell Asset Management, men denna siffra är dubiös. Vi har försökt få uppgiften bekräftad från Reuters Londonkontor, men hittills utan resultat.

Sandell själv säger att hans fonds tillgångar i dag ligger på 10,1 miljarder dollar, vilket motsvarar en ökning på 35 procent jämfört med 7,5 miljarder för drygt ett halvår sedan.

Precis som Paulsson har Sandell kortat subprime sektorn.

– Vi är korta subprime. Vi är korta byggbolag. Vi är korta CMBX, dvs commercial mortages. Vår målsättning är att bevara kapitalvärdet genom en låg korrelation till marknaderna, både börsen, valutor och råvaror, säger han.

Precis som många andra investerare och ekonomer ser han mörkt på den närmaste framtiden.

– Vi kommer förmodligen ha en väldigt tuff, konsumentledd lågkonjunktur, säger han och pekar på de fallande fastighetspriserna och det faktum att väldigt många hamnat i ett läge där lånen är större än värdet av deras hem.

Två tredjedelar av amerikanerna äger sina hem, vilket gör att de kommer att hålla igen tills fastighetsmarknaden nått botten.

– Jag var hemma hos George Soros och käkade middag med honom. Han sa att han aldrig har sett något liknande, att det här är det värsta sedan depressionen 1930, vilket han skrivit om i sin nya bok.

Finanskrisen har pågått ett år och sprider sig nu till konsumenterna som står för 70 procent av USA:s ekonomi. De våldsamma budget- och handelsunderskotten som byggts upp under Bush-regeringen gör att det kommer att bli svårt att tackla den ekonomiska nedgången med traditionella keynesianska mediciner.

Som Sandell ser det är det en bubbla som spruckit, vilket kommer att leda till en lågkonjunktur där många företag går omkull.

Men det är paradoxalt nog här det finns en chans för hedgefonder att tjäna pengar. De kan investera i lågt värderade tillgångar hos företag som gått i konkurs. Om de köper skulder i ett problemföretag för halva deras nominella värde och sedan strukturerar om företaget finns chansen att man sedan kan sälja samma tillgångar för 75 procent efter något år. Lyckas man med det har man tjänat 50 procent på sin investering.

– När man befinner sig i en lågkonjunktur är det ett väldigt bra tillfälle att investera i distressed properties, säger han.

Men om det blir en långvarig lågkonjunktur kanske det inte går att realisera den vinst man hoppats på?

Sandell säger att det är deras jobb att bedöma risken i en sådan investering och att de inte spekulerar i ekonomins utveckling, utan i möjligheten att strukturera om ett företag så att man kan få ut ett högre värde på det. Konjunkturen behöver inte svänga upp igen för att denna modell ska lyckas.

– 1990-1993 är ett bra exempel. Vi hade Drexel Lambert Burnham som gick bankrutt och vi hade haft alla dessa vi uppköp finansierade med junk bonds. Avkastningen på att investera i ”distressed” var i genomsnitt 30-50 procent per år 1991, 1992, 1993 och det utan att man tog någon stor risk, säger han.

Hans Sandberg

Denna artikel publicerades först i Realtid.se 1 juli 2008

Här testar Ericsson och Nokia den mobila framtiden

Om jag inte missminner mig så sa Suns förre vd Scott McNealy en gång att en bil är en Java-applikation på fyra hjul. Idag skulle man väl kunna säga att en bil är ett rullande trådlöst kommunikationssystem. Det är inte bara vi människor som kommunicerar. "Saker" pratar alltmer med varandra, vilket var en grundtanke bakom MIT Medialabs projekt Things That Think (1995). Men om alla människor och prylar snackar med varandra kan det bli trångt i etern. 



Dipankar Raychaudhuri, chef för Winlab. Foto: Hans Sandberg

En del forskare tror att vi går mot en kollaps i trådlösa etern ungefär som man fruktade att den trådburna Internet-trafiken skulle drabbas av en härdsmälta när alla börjar skicka audio och video över nätet.  Men precis som i den trådburna världen finns det smarta lösningar i den trådlösa. Näten måste lära sig hantera trafiken på ett mer intelligent sätt.

För att utveckla nya och smartare nät måste forskarna kunna testa protokollen och se vad som händer om man gör ändringar i systemen. Sådana tester kan ta lång tid och det händer ofta att forskarnas ansträngningar överlappar varandra, utan att därför vara jämförbara. Det är ett av skälen bakom den testanläggning som Rutgers Universitet i New Jersey byggt med stöd från USA:s nationella forskningsråd, NSF. Nedan följer ett reportage webbtidningen Realtid publicerade 26 augusti 2008:

Nokias och Ericssons hemliga labb

Längs Route 1 i New Jersey ungefär en halvtimma från New York finns ORBIT-anläggningen som används av forskare över hela världen för att testa nya mobila system och nätverk. 

Antalet mobiltelefoner och andra trådlösa apparater växer explosionsartat, vilket ställer hårda krav på de trådlösa näten. Forskarna jobbar på nya lösningar, men att testa dem tar tid varför man ofta simulerar tester.

– Vi har skapat en testanläggning som snabbar upp designcykeln jämfört med traditionell design och testning i fältet. Här kan du göra tre olika tester på två veckor och sedan gå tillbaka och arbeta vidare på din design. Det är en radikal förbättring, säger Dipankar Raychaudhuri, chef för Rutgers-universitetets WINLAB, Wireless Information Networking Laboratory.


”Vi har över 1.000 radiosändare i detta rum. Detta är i grund
och botten en fjärrstyrd anläggning där folk kan köra sina
experiment via internet”, säger Ivan Seskar, som är chef för
ORBIT-labbet. Foto: Hans Sandberg

Anläggningen kallas ORBIT (Open-Access Research Testbed for Wireless Networks) och består av 400 små specialbyggda radioförsedda persondatorer som hänger i taket i ett rum som är 24 x 21 meter stort.

Varje liten dator kan sända radiosignaler över WiFi, Bluetooth och UWB. De kan kontrolleras individuellt så att forskarna kan skapa en topografi som motsvarar den miljö de vill undersöka. De kan skapa störningar som simulerar en verklig miljö, vare sig det är en stadsmiljö, en konferenslokal med en massa människor som använder bärbara datorer, Blackberrys och vanliga mobiltelefoner, eller varför inte, ett Starbucks-café.

– Vi har över 1.000 radiosändare i detta rum, säger Ivan Seskar, som är chef för ORBIT-labbet. Detta är i grund och botten en fjärrstyrd anläggning där folk kan köra sina experiment via internet.

Det finns över 300 företag, organisationer och grupper över hela världen som använder ORBIT och de har full frihet att lägga upp sina experiment och välja vilka operativsystem de vill använda. De flesta väljer dock att arbeta med den öppna Linux-baserade miljö som labbet erbjuder.

När en ny användare startar en test botar de om systemet och laddar de operativsystem och de program de vill använda. Det innebär stora på frestningar på hårdvaran eftersom datorerna startas om cirka 40 gånger per dygn. Fördelen med en testbädd av detta slag är att forskarna kan pröva alternativa lösningar och se vad som händer om de ändrar en variabel.

Labbet stöds till 75 procent av det nationella forskningsrådet NSF som vill främja utvecklingen av nya nätverkstekniker och 25 procent av industrin.

Det finns i dag 15 industriella finansiärer, däribland NTT Docomo, Intel, Verizon, Toyota, Daimler Chrysler, Lucent-Alcatel, samt Ericsson och Nokia.

I början var det framför allt telekomföretag som använde ORBIT, men i takt med att trådlösa kommunikationer används i allt fler sammanhang ökar intresset för att studera dem.

Den japanska biltillverkaren Toyota studerar nätverk som kan hantera radiokommunikationer mellan fordon och mellan fordon och infrastrukturen. De hoppas på så sätt radikalt kunna förbättra trafiksäkerheten.

– Det kan krävas nya slags nätverk när vi har hundratals eller tusentals bilar inom ”höravstånd” från varandra. Vi är intresserade av hur man bygger dessa nät och hur man kan driva upp dem i skala, säger Dipankar Raychaudhuri, som tror att vi går emot ett samhälle där fotgängare bär på radiosändare (kanske av RFID-typ) som kommunicerar med bilarna och förbättrar säkerheten för fotgängarna. Han medger att det finns risk för privatlivets helgd här, men hävdar att det går att designa system som skyddar individen.

– Ericssons intresse ligger mer på systemsidan. De spelar en ledande roll i ett projekt som syftar till att virtualisera infrastrukturen, medan Nokia är intresserade av system där deras GPS-försedda mobiltelefoner används i trafiken, säger Ivan Seskar.

Forskarna på WINLAB är intresserade av hur man ska kunna hantera dels den ökande tätheten av trådlösa apparater och dels av den ökande komplexiteten i kommunikationsnäten. Grovt förenklat skulle man kunna jämföra hur det var i början när vi fick trådlösa hemtelefoner. När grannarna också skaffade sig trådlösa telefoner hände det att vi fick störningar och ibland till och med kunde avlyssna andras samtal. Liknande problem dyker upp när man packar in massvis med trådlösa apparater på små utrymmen.

– Vi går från en situation med kanske fem apparater per rum till ett tiotal till 1000, säger Dipankar Raychaudhuri och pekar på att lösningen på sikt ligger i smarta radiosystem, så kallad cognitive radio, där radion avläser tillgången på spektrum för att använda det på ett optimalt sätt.

ORBIT har redan börjat bygga upp ett mindre labb där man testar ett tiotal programvarubaserade ”cognitive” radiosändre. På sikt ska de integreras i testanäggningen som snart ska uppgraderas med nya och kraftfullare processorer.

– Det är från ”cognitive” radio nät som vi kan vänta oss de största förbättringarna, säger Ivan Seskar och tillägger att vi i dag bara använder 6 procent av spektrum.

En smart radio skulle kunna utynyttja det befintliga spektrumet mycket mer effektivt.

– Vi kanske inte längre skulle behöva FCC, spekulerar han.

 

Hans Sandberg

Svenska New York-laget Blatte United vann Bowery Invitational Cup

(New York, 7 juni) Svenska-amerikanska fotbollslaget Blatte United FC slog Bowery FC 2 med 1-0 i semifinalen av Bowery Invitational Cup på lördagen. Det var en tuff match under en stekhet sol, men inget av lagen sviktade på grund av den pressande värmen. Finalmatchen mot Bowery FC 1 drog igång efter en kort paus i skuggan. Blatte United vann överlägset med 3-0 mot Bowery FC 1, vilket gav dem segern i amatörligan. Bägge matcherna spelades i New Yorks Chinatown.

Marcus Samuelsson gjorde målet i matchen mot Bowery FC 2. Oskar "Mohammed" Tilly sköt första målet i matchen mot Bowery FC 1, medan Medufia ”Keke” Kulego sände in de andra två målen.

Här kan du se klipp från matchen och se Blatte United fira segern!



















Keke skrapade benet ganska rejält, men var snart tillbaks i spelet.









Marcus Samuelsson och Keke utför en segerdans.

Blatte United och deras vänner.

Text & foto: Hans Sandberg

Obamas chanser större utan Hillary

Dagens Nyheters ledarskribent Per Ahlin skriver att det är "tydligt (..) att Obama behöver Clinton" för att "lappa ihop det som gått sönder" och att "det blir alltmer sannolikt att hon utses till vicepresidentkandidat." Men resonemanget är lika bakvänt som snävt.


Skälet till att partiet splittrats under primärvalskampanjen beror framför allt på att Hillary Clinton medvetet drivit en kampanj för att splittra den demokratiska väljarkåren. Hon hade från början räknat med att klara av primärvalet snabbt och sedan fortsätta sin långa marsch mot presidentskapet. Men Barack Obama var smartare än henne, hade ett bättre program, en bredare strategi och var dessutom en naturlig ledare, medan hennes försök att leda alltid haft något tillkämpat och i grund och botten osäkert över sig. Plus det faktum att hon släpade på ett minst sagt betungande politiskt bagage, både när det gäller hennes egen politiska historia och sin make, som schabblade bort sitt presidentskap pga sin politiska opportunism, svaga ledarskap och sitt välkända problem med att hålla snoppen i styr. Det är sant att många amerikaner ser tillbaks på 1990-talet som en gyllene tid, men det betyder inte att de vill ha Clinton tillbaks i Vita Huset. Och det gäller i synnerhet den republikanska halvan av väljarkåren.


En del av Hillarys aktivister är idag upprörda och besvikna, men majoriteten av de som stödde Hillary kommer att sluta upp bakom Obama, särskilt när det blir uppenbart för dem att John McCain inte bara står redo att fortsätta president Bushs katastrofala utrikespolitik och ekonomiska politik, utan också står redo att tillsätta domare som vill ta bort kvinnans rätt till abort. Kommer deras bitterhet över förlusten att göra att de röstar för McCain i höst? Knappast.

Hillary är dessutom en kandidat vars stil står i bjärt kontrast mot Obamas. Hon är bra på att polarisera och dra skiljelinjer, men vad USA behöver är en president som går bortom Bush-regeringens "oss eller dom" politik. Obama siktar på att erövra mittfältet som en grundval för en ny och progressiv era. Att anlita Hillary som VP-kandidat skulle driva de oberoende väljarna och de missnöjda republikanerna över i McCains läger.

Vad Obama kommer att göra är att neutralisera Hillary genom att berömma henne och kanske lova henne en prestigefylld roll i framtiden, dock inte som vice president.

Hans Sandberg 
 

Varför hänger Hillary kvar när loppet är kört?

Maureen Dowd undrar i dagens New York Times varför Hillary fortfarande finns kvar i loppet. Siktar hon på 2012 eller hoppas hon att bli president om nåt skulle hända Barack Obama?

"Clintonologists know that Hillary is up to something, but they aren’t sure what. Theory No. 1 is that it’s the Cassandra “I told you so” gambit: She believes intensely that he’s too black, too weak and too elitist — with all his salmon and organic tea and steamed broccoli — to beat her pal John McCain. But she has to pretend she’ll do “whatever it takes,” even accept the vice presidency, a job she’s already had and doesn’t want again, so that nobody will blame her when he loses on Nov. 4. Then she can power on to 2012.

Theory No. 2 is that it’s a 'Bad stuff happens' maneuver, exemplified in her gaffe about the R.F.K. assassination, that she figures that at least if she moves a few blocks from Embassy Row to the Naval Observatory, she’ll be a heartbeat away from the job she’s always wanted.

Either way, by broadcasting that she’s open to being Obama’s running mate, she puts public pressure on him similar to the sort of pressure Walter Mondale was under from rampaging feminists when he put Geraldine Ferraro on the ticket. Mondale ended up seeming henpecked, as Obama would seem if he caved to the women who say they will write in Hillary’s name or vote for anti-choice McCain before they’d vote for Obama."

Obama gör klokt i att lämna Hillary kvar på startbanan hans team lättar.

Hans Sandberg

Obamas seger historisk - Hillary för polariserande

Barack Obama är redan det största som hänt amerikansk politik sedan Martin Luther King, Jr. Hillary Clinton vägrar svälja det bittra pillret och hoppas fortfarande att hon åtminstone ska kunna bli vice-president, som en bakväg till det mål hon kämpat för i hela sitt vuxna liv. Men den dörren är med stor sannolikhet stängd. 

En god vän som jobbar som frivillig i Obamakampanjen försäkrade mig i morse att Hillary inte kommer att erbjudas rollen som vice-president-kandidat:

• hon är för polariserande
  
• hon kommer att väcka upp republikanerna
  
• hon stal Obams historiska ögonblick genom att försöka tvinga till sig rollen som vicepresident-kandidat
  
• Bill Clinton
  
• hon kommer inte att få folk som inte vill rösta på Obama att göra det
• hon är anti-Obama

Obama kommer istället att överösa henne med lovord samtidigt som han sållar fram en bättre kandidat. Hillary har visat att en kvinna kan slåss lika bra som en man, om det nu var någon som tvivlade på det. Men hon har inte visat att hon kan bryta med dagens korrupta politiska tradition och stödja Obamas försök att förnya och förändra det politiska systemet i USA. Hon är alltför rotad i det gamla.

Med risk för att verka alltför självcentrerad vill jag citera det jag skrev om valkampanjen på denna blogg 6 februari:

"Men i ett annat och mer fundamentalt avseende har Barack Obama redan vunnit, oavsett om han blir nominerad eller ej. Han har förändrat den politiska bilden i USA och bilden av USA i världen. Han har visat inte bara att en svart kandidat kan bli framgångsrik och nå ut riktigt brett, utan också att man kan driva en kampanj utan att kasta alltför mycket dynga. Det är en bestående seger och den har han redan vunnit."

Och lite till:

"Sett i ett större perspektiv tror jag att det som sker i USA idag är en övergång från fokus på individualism, konsumism och världsdominans, till fokus på stora kollektiva frågor som miljö, jämlikhet och fred. Vi kan inte fortsätta leva på obegränsad kredit, vare sig det gäller pengar, miljö eller politisk goodwill. Det finns gränser för vår tillvaro och vi måste lära oss leva inom dem. Jag undrar om det är den förändringen Obama syftar på. Jag hoppas i alla fall att det är det han menar."

Hans Sandberg

Obama vann primärvalet i USA - Hillary "gratulerade"

CNN har just gjort prognosen att Barack Obama nu har de 2118 delegater han behöver för att vinna nomineringen till demokraternas presidentkandidat. Det behövs 4 till superdelegater, men CNN försäkrar oss att de vet att det finns minst fyra sådana.

Obama kommer att ge ett tal kl 22:00 östkusttid och deklarera sin seger i primärvalet.

Hillary Clinton talar just nu i New York och började med att gratulera Obama, dock utan att uttryckligen erkänna att han segrat i primärvalet. Hon sade att hon ska bestämma sig för hur hon ska fortsätta under de närmaste dagarna.

Hon vinner av allt att döma primärvalet i South Dakota, vilket gett henne en chans att dra sig tillbaks när det är som bäst. Hon hoppas av allt att döma kunna använda det stöd hon byggt upp till att förhandla sig till rollen som vice-presidentkandidat, vilket kan vara en förklaring till varför hon inte drog sig tillbaks ikväll. En Obama-Clinton allians i valet skulle kunna se bra ut på pappret, men risken finns att Hillary driver bort många oberoende och republikanska väljare som annars skulle lockas av Obama.

Bill och Hillary Clinton har ett starkt stöd inom det demokratiska partiet, men deras politiska garderob är så full av lik som den repubikanska attackmaskinen isåfall kommer att kunna använda under höstens valkampanj. Plus att det kan ställa till rejäla problem för president Obama att ha Hillary och Bill Clinton i Vita Huset. Möjligen skulle Obama kunna komma runt det genom att dra upp väldigt klara skiljelinjer med en gång och tvinga makarna Clinton att avveckla finansiella relationer på hemmaplan och internationellt som kan skapa intressekonflikter och genera Obama-regeringen. 

Hans Sandberg

John McCain tänker stå fast vid sitt ord så fort han bestämt sig för vilket ord som går hem bäst

John McCain vill gärna ge intrycket av att vara en rakryggad man, en tuffing som prövats i vått och torrt, en stadig hand som kan leda USA och världen genom alla kriser. Han kommer aldrig att vika sig för tyranner och byta åsikt för att det är politiskt bekvämt. Det är en modell som brukar fungera särskilt bra för rebublikanska politiker.

Och det skulle den säkert göra i år också.... om det inte varit för Youtube. Kolla in detta videocollage så förstår du vad jag menar. 1,5 miljoner har hittills sett Robert Greenbergs och BraveNewFilms McCain's YouTube Problem Just Became a Nightmare.

Hans Sandberg