”Det här är en stor succé för er, herr Sandberg,” sa Monsieur Bassano vid supén efter vernissagen

 

Harald Sandberg i Paris våren 1955.

Våren 1955 tog pappa tåget ner till Paris för att ställa ut på Galerie Bruno Bassano, som var ett högklassigt konstgalleri på vänstra stranden. Han hade tagit loss sina dukar från spännramarna och rullat ihop dem så att han kunde ta dem med sig i sovvagnen. På hotellrummet spände han sedan upp dukarna igen på spännramar han fått lånat av galleriet och ramade in dem i lånade ramar.

Här följer ett utdrag ur boken om Harald Sandberg -- Jag blandar solsken i färgen.

”Det här är en stor succé för er, herr Sandberg,” sa Monsieur Bassano vid supén.

”Ja, jag vet inte det,” sa jag en smula skeptiskt.

”Jo,” sa han. ”Det var inte mindre än 12 tidningar här och de tyckte om utställningen.”

”Men det är väl ändå inte möjligt,” sa jag.

”Jo, de var mycket intresserade.”

”Men jag har hört att man måste betala pengar för att få recensioner,” sa jag.

”Nej,” sa han, ”inte på mitt galleri! Här får det inte förekomma något sånt och det vet alla om.”

Särskilt roligt var att kritiken från en av Paris största tidningar, Le Parisien Libéré, som var större än DN. Deras kritiker var mycket förtjust, och på sista sidan fanns det en tvåspaltig bild på en Marockan som jag hade målat. Och tidningens konstkritiker skrev om den svenska målaren som var en fin kolorist och mycket känslig. Det grämer mig emellertid att jag förlorat detta tidningsklipp.

Pappas debututställning i Paris skulle trots det förlorade klippet bli en stor succé, vilket noterades i svensk press.

"På Galerie Bassano i Paris har stockholmaren Harald Sandberg haft en uppmärksammad utställning de senaste veckorna. Han har kunnat glädja sig åt god kritik i Parispressen. 'Sandbergs lysande porträtt, landskap och figurer kännetecknas av en knapp men subtil kolorit, en lika spontan som skarpt karakteriserande teckning och en fri komposition', skriver Arts bl.a. Och i L'Information heter det så här: 'Sandberg visar prov på en förbluffande auktoritet i skapandet av sina porträtt och landskap. Inte en enda ton slår över, och grått och ockra sjunger en hänförande melodi.' Tessininstitutet har på utställningen inköpt ett självporträtt av konstnären. (Paris, måndag.)"

Dagens Nyheter, 12 april 1955

 

Pappa berättar: "Fattigdomen börjar i vedboden"

"Det fanns en väldig massa saker på gården, trälårar, pappkartonger, träull och allt möjligt. Också fanns det tomflaskor till vansinne och säckar till förbannelse. Mycket av all bråte fanns på de tre stora vindarna. En kallades för vedbod-vinden, men vi hade dessutom två eller tre vanliga vedbodar. Pappa var mycket mån om att det skulle finnas ved i huset och brukade säga att 'fattigdomen börjar alltid i vedboden.'”

Från boken Jag blandar solsken i färgen

Pappa berättar: Döingen kom aldrig...

"Apropå slaktaren, så dog han efter en tid och lades då på lit-de-parade i våningen som ju låg ovanpå vår. Den natten låg Einar och jag i skinnsoffan på kontoret och därutanför låg affären och sal och kök. Ingenjör Sandell, han från Baku, tyckte att han skulle skämta med oss, så han sa att gubben skulle komma nedklättrande från taklampan under natten. Vi vart förstås livrädda, men döingen kom aldrig."

Citerat ur boken Jag blandar solsken i färgen.

 

Pappa berättar: Jag bjöd slaktaren två öre för hästen Fige

"Det bodde en slaktare som var elak och snål till tusen i våningen ovanför vår. Han var enögd och tunn och såg hemsk ut, men han hade en väldigt fin häst som hette Fige. När jag var fyra eller fem år gammal försökte jag köpa hästen av honom. Jag bjöd två öre för den, men han bara grinade och sa att det där får du nog fundera på ett tag."

Citerat ur boken Jag blandar solsken i färgen.

 

Pappa berättar: Han kommer inte bli 10 år gammal, sa läkarna

"Jag minns tydligt hur far satt framför sängen med armarna över stolskarmen och hur tårarna rann nedför hans kinder. Det såg nog väldigt illa ut och jag fick kämpa länge mot sjukdomen. Läkarna hade som sagt gett upp.
 
'Han kommer inte att bli 10 år gammal,' var deras dom."

Citerat ur boken Jag blandar solsken i färgen.

http://sandbergfeatures.blogspot.com/

Pappa berättar: Från badkaret ut i vinternatten

"En dag efter att vi syskon som vanligt hade badat i ett stort träkar på köksgolvet fick vi för oss att springa nakna från det ångande varma köket ut på gården i den iskalla vinternatten. Det måste ha varit 15 till 20 grader kallt. Följden blev att jag fick vad man sa var en dubbelsidig lunginflammation."

Jag blandar solsken i färgen

Minnen från Sandbergs hörna: "Blodet sprutade"

Pappa berättar:

"Efter en stund så öppnades dörrarna och då hängde kon där och så skar de upp den och hela magen vällde ut och det ena med det andra. Blodet sprutade. Vi ungar fick ju inte vara med, men vi sprang omkring där ändå. Och ibland vart slaktarna förbannade och tog en skopa blod och slängde efter oss. Det hela luktade pyton för magsäcken vällde ut när de skar upp kon. Så det är klart att vi levde lite som i Vilda Västern."

 

Inga pengar i världen och inga lögner kunde besegra Obama

Obama vann. Han vann trots fyra år av skamlös republikansk obstruktionism, rasism och en bred och systematisk kampanj för att hindra fattiga och etniska minoriteter från att utnyttja sin rätt att rösta. Han vann mot en motståndare som skiftade politik lika lätt som en kameleont skiftar färg och som backades upp av en lika reaktionär som välfinansierad hatkampanj.

Tack gode gud skulle jag sagt om jag varit religiös!

Om Romney vinner... då sjunker USA ihop som en sufflé

Om Mitt Romney vinner så kommer jag att flytta mitt pensionssparande till Cash Reserves, men jag kommer att vänta ett par veckor eftersom Wall Street förmodligen kommer att hoppa jämfota över att en av deras egna blivit president och att valresultatet bevisat att det fortfarande går att köpa ett val. Men när segeryran väl lagt sig kommer investerarna att börja fundera på vad som ska hända när det står klart att det inte längre går att undvika den finansiella krasch (the fiscal cliff) som väntar i början av 2013. Demokraterna kommer inte ha något som helst intresse av att böja sig när Romney och Ryan försöker tvinga igenom ännu en omgång skattesänkingar för de riktigt rika och samtidigt skärpa beskattningen av medelklassen och avveckla det socialförsäkringssystem som FDR lade grunden till efter den förra stora kraschen. Utan demokraternas stöd kommer Bush-regeringens oansvariga skattesäkningar för de rika automatiskt avvecklas, samtidigt som Pentagon kommer att få se sin budget kraftigt beskuren. Dessutom kommer medelklassen att få se sina skatter höja, vilket inte är så bra för den ekonomiska tillväxten. Och en president Romney kommer att sända  chockvågor världen runt, skärpa den politiska osäkerheten våldsamt i Mellanöstern och inbjuda Kina till att testa Romney:s nerver genom att skärpa rivaliteten med Japan om öarna i Sydkinesiska sjön. Nordkoreas militärer kommer att ha utmärkta argument för att blockera den unge ledaren Kim Jong-uns försökt till reformer. En seger for Romney betyder växande orättvisor på hemmaplan, reaktionära attacker mot kvinnor och minoriteter, samt stor oro i världen. Och Romneys gamle polare Benjamin Netanyahu kommer att få ångra sin vettlösa inblandning i amerikansk inrikespolitik. Ayatollorna i Iran kommer att välkomna den nya Romney-regimen eftersom Amerika nu åter ser ut precis som de utmålat landet för sin befolkning. Och Al Qaida kommer att slipa knivarna för att dra fördel av en ny vända av neokonservativ utrikespolitik.

Vi får hoppas att det inte blir så att det moraliskt bankrutta paret Romney-Ryan vinner.